Gå direkt till innehåll
Säkerställ meddelarskydd för landets elever

Nyhet -

Säkerställ meddelarskydd för landets elever

För att elever ska kunna känna sig trygga i skolan bör vi ge dem rätt att påtala kränkningar och trakasserier utan att behöva komma fram med namn, skriver Lina Hultqvist, ordförande för Sveriges Elevkårer.

Under hösten 2017 kom flera fall av trakasserier och sexuella övergrepp upp i ljuset under #Metoo-rörelsen, varav en stor del av uppropen rörde skolan. Elever har vittnat om sexuella trakasserier och kränkningar mellan elever, men också mellan elever och skolpersonal. I diskussioner och samtal efter uppropen har vikten av att skapa en öppenhetskultur i svensk skola lyfts upp. Den här typen av incidenter ska aldrig kunna döljas. Att säkerställa elevers meddelarskydd är ett första steg mot en sådan öppenhet.

Offentlighetsprincipen är en grundläggande del av vårt statsskick som kommer till uttryck bland annat genom meddelarskydd och allmänna handlingars offentlighet. Meddelarskyddet regleras i vår grundlag och innebär att alla har rätt att lämna uppgifter till media. För att upprätthålla meddelarskyddet finns ett efterforsknings- och repressalieförbud. Det innebär att en företrädare för en offentlig myndighet, eller annan person som omfattas av offentlighetsprincipen, inte har rätt att ta reda på vem som har lämnat uppgiften eller bestraffa denne ifall det kommer till myndighetsföreträdarens kännedom vem det rör.

Under våren 2018 kom en proposition från regeringen om att offentlighetsprincipen bör gälla även privata huvudmän i skolan, på samma sätt som den redan gäller för kommunala huvudmän. Sveriges Elevkårer är positiva till en ökad transparens i skolsystemet, men vill att inte bara anställda, utan även elever, garanteras meddelarskydd.

Sveriges Elevkårer har länge försökt säkerställa att elever ska omfattas av meddelarskyddet för att tryggt kunna påtala eventuella brister eller brott som de utsätts för i sin vardag. Idag är det oklart huruvida de gör det eller inte. När vi har varit i kontakt med Justitieombudsmannen och Justitiekanslern har de inte kunnat svara med säkerhet på om meddelarskyddet också rör elever.

Denna oklarhet i lagstiftningen innebär att elever är rädda för att framträda med eget namn och berätta om brister i deras skola. Det innebär också att det inte finns något förbud mot att en skolledning försöker identifiera en elev som anonymt berättar om sina upplevelser. Därtill saknas skydd gentemot repressalier, eller hot om sådana.

Efter uppropen under hösten 2017 har vi förstått att sexuella trakasserier och kränkningar har varit en mycket större del av elevers vardag än vi har anat. Samtidigt finns det stor anledning att tro att det döljer sig ännu fler berättelser bakom mörkertalen, utsatta elever som inte vågat komma fram av rädsla. I det fallet räcker det inte med kompetenshöjande insatser, även om det är en viktig del för att skolor ska ha kunskap och verktyg för att arbeta preventivt. Ett meddelarskydd skulle då bidra med ökad trygghet för landets elever.

Sveriges Elevkårer uppmanar därför regeringen och riksdagens partier att förtydliga huruvida meddelarskyddet, med efterforsknings- och repressalieförbudet, även omfattar elever. Om det inte gör det uppmanar vi samtliga partier att ta sitt ansvar och säkerställa att elever i framtiden tryggt kan göra sina röster hörda utan rädsla för repressalier.

Lina Hultqvist

ordförande Sveriges Elevkårer

Tidigare publicerad i Dagens Samhälle

Ämnen

Kategorier

Kontakter