SSU, Muf och Sveriges Elevkårer: Protester och stök får inte stoppa inbjudningarna inför valet

Den 11 september nästa år kommer ungefär 430 000 unga att ha möjlighet att rösta i riksdagsvalet för allra första gången.

Skolan har med sitt demokratiska och kompensatoriska uppdrag en skyldighet att rusta dem inför den dagen. Ett sätt att göra det på, är genom att välkomna de politiska partierna till skolan.

Innanför skolans väggar har skolledningen möjlighet att se till att elevernas möte med politiken blir underhållande och lärorikt, samt sker med respekt för skolans demokratiska värdegrund.

Under ett valår är det särskilt viktigt, men även enklare, för Sveriges skolor att öka elevernas engagemang och stärka deras kunskap om den demokratiska processen. Då uppkommer en mängd möjligheter för elevkårer och lärare att arrangera aktiviteter på temat politik och demokrati.

Självklara exempel är att anordna skolval och att bjuda in politiska partier för att delta i debatter.

Sedan januari 2018 är det rektorn som bestämmer om politiska partier får besöka en skola. Skolledningen har möjlighet att begränsa vilka partier som bjuds in, så länge det görs ett objektivt urval.

Men sedan en del skolor varit med om att elever arrangerat demonstrationer eller valt att bojkotta en aktivitet på grund av vilka partier som varit inbjudna har det hänt att rektorer beslutat att helt avstå från att bjuda in partier, eller att enbart tillåta bokbord och debatter under valår.

Vi tror att det är fel väg att gå. Demokrati är så mycket mer än att rösta var fjärde år. För elever utan rösträtt är engagemang i ungdomsförbunden en möjlighet att påverka genom partipolitik.

Det går inte att avskärma samhällets unga från att möta partipolitiskt aktiva och politiska budskap. De tar plats i nyheterna på tv, i reklamen på bussfönstret och inte minst i elevernas sociala medier. Skolan har en fantastisk möjlighet att se till att mötet med politiken sker under ordnade former med utrymme för faktagranskning.

Gymnasieskolan har ett kompensatoriskt uppdrag vilket betyder att utbildningen ska uppväga skillnader i elevers förutsättningar. När det gäller landets styrning och de politiska partierna ser kunskapen som eleverna har med sig hemifrån väldigt olika i ut. Eftersom denna kunskap påverkar deras möjligheter att aktivt delta i samhället, blir skolans kompensatoriska roll för att erbjuda den än viktigare.

Givetvis har vi förståelse för att rektorer kan vara oroliga för att bjuda in till debatter om de befarar att det kan bli stökigt. Arbetsmiljöansvaret för såväl elever som personal ligger ju på rektor. Vi menar dock att det är möjligt, så länge det görs under rätt förutsättningar:

• Grundläggande för att partier ska kunna besöka skolor är att alla respekterar de förhållningsregler som gäller.
• Eleverna kan informeras i förhand och elevkåren kan med fördel leda arbetet med att arrangera aktiviteten.
• Det bör finnas en tydlig handlingsplan till hands utifall att en situation skulle uppstå där exempelvis en elev känner sig otrygg.
• Elever ska inte vara tvingade att prata med partier, däremot kan det vara obligatoriskt att lyssna på ett föredrag eller en debatt.
• Om kränkningar eller trakasserier förekommer ska skolan självklart anmäla dessa.
• Lärarna kan med fördel följa upp partiföreträdarnas uttalanden i den fortsatta undervisningen så att eleverna får möjlighet att sätta åsikterna i ett större sammanhang.

Skolan har en unik möjlighet att skapa en plattform för politiska samtal där unga kan delta och få förutsättningar att bli aktiva samhällsmedborgare, på lika villkor.

Låt oss inte gå miste om den möjligheten. 

Josefine Fälth, ordförande Sveriges elevkårer
Lisa Nåbo, förbundsordförande Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund
Matilda Ekeblad, förbundsordförande Moderata ungdomsförbundet

Texten har tidigare publicerats i Aftonbladet