"​Vi motsätter oss skarpt att aktivt segregera elever"

Richard Jomshof lyfter att anmälningarna om hot och våld i skolan har ökat det senaste året och påstår att lärare vittnar om att utvecklingen eskalerat ”bland annat som en följd av den omfattande migrationen”. Vi undrar vilken undersökning det är som visar på det sambandet? Vilka är dessa lärare som gör den kopplingen? Sveriges Elevkårer tycker också att förekomsten av hot och våld i svensk skola är mycket allvarlig. Men problemen kan inte skyllas på elever som nyligen kommit till Sverige. Dålig arbetsmiljö är ett utbrett problem som drabbar alla elever och som bara kan lösas genom långsiktiga satsningar på att stärka skolans möjlighet att arbeta strategiskt med att förbättra arbetsmiljön.

Sverigedemokraterna och Jomshof pekar ut nyanlända elever som en särskilt problematisk grupp, som utgör ”en störningsfaktor för andra elever”. Detta är inte bara en främlingsfientlig och farlig anklagelse, den är också tagen ur luften. Sanningen är att bristen på studiero i skolan beror på att våra skolor går på knäna efter år av besparingar. Att det saknas tillräckligt med lärare som kan se alla elever och tillgodose deras behov. Att den som behöver extra hjälp inte har möjlighet att få det. Att vi saknar närvarande kuratorer, skolpsykologer och skolsköterskor som kan se och hänvisa elever som mår psykiskt dåligt eller utreda till exempel skriv- och lässvårigheter. Att segregera elever, som Jomshof föreslår, vet vi har en negativ påverkan på skolresultaten. OECD pekar ut just skolsegregationen som en av anledningarna till att vi i Sverige har stora skillnader i kunskapsutveckling, gymnasiebehörighet och gymnasieexamen.

Sverigedemokraterna vill att ”särskilt problematiska elever” ska placeras på internat som präglas av ”disciplinär pedagogik, tydliga regler och värdefostrande verksamhet”. Vem avgör vilka elever som är problematiska? Vilka barn och unga som ska tvingas bort från sina klasskamrater och sina föräldrar för att disciplineras? Jomshof förtydligar inte heller vad som menas med ”disciplinär pedagogik” eller ”värdefostrande verksamhet”. För läsaren är det lätt att tolka det som att Sverigedemokraterna vill återinföra barnaga och kunna separera oliktänkande från resten av samhället. Om det är vad Sverigedemokraterna menar anser vi att man bör vara tydlig med det.

Jomshof beskriver en längtan till en ”skola många av oss vuxna minns”. Hur långt tillbaka ska vi gå? Till en skola där elever med synnedsättning sattes på särskilda internat utan särskilt stöd? Där samiska barn togs från sina föräldrar och aldrig fick lära sig sitt modersmål? Där unga som misskött sig straffades av läraren med våld?

Sveriges Elevkårer motsätter sig skarpt ett förslag om skolans framtid som handlar om att aktivt segregera elever, att använda sig av ”disciplinär pedagogik” och att foga samtliga elever in i en statlig norm genom ”regler, rutin och normskapande projekt” eller genom att straffa de elever som inte passar in i normen som Sverigedemokraterna vill se. Det vi behöver för att höja resultaten i svensk skola är närvarande och engagerade lärare som har tid att göra sitt jobb. Vi behöver motverka – inte öka – skolsegregationen och säkra en likvärdig skolgång för alla Sveriges elever. Vi tror på en skola där oliktänkande bemöts med respekt och där olika förutsättningar respekteras och arbetas med för att alla ska ha möjligheten att äga och kunna forma sin framtid.

Ebba Kock
ordförande Sveriges Elevkårer

Texten är tidigare publicerad i Svenska Dagbladet.