DEBATT: Klimatanpassningen behöver mer ”muscles and money”

Sverige behöver en nationell strategi för att finansiera skyfallsanpassningen av våra städer. När lösningarna finns uppströms och nyttorna nedströms, behöver det finansiella systemet hantera detta för att göra en transparent prioritering så att åtgärder görs där de gör störst nytta.

Utifrån en nordisk workshop skribenterna höll i ämnet på NORDIWA-konferensen tidigare i höst sammanfattas här problematiken och ger förslag till vägar framåt.

Vems ansvar och vems nytta?

Ett stort dilemma i finansieringen av klimatanpassning i våra städer, för att klara till exempel skyfall, är att kostnader och nyttor inte alltid finns på samma ställe. I nuvarande lagstiftning har fastighetsägaren ansvar för att skydda sin fastighet. Men åtgärder behöver sättas in där de gör störst nytta, vilket inte alltid är där effekterna av ett skyfall är värst. Detta gäller privata fastighetsägares såväl som kommunens mark, vattnet känner inga gränser. Kostnaderna för anpassningen behöver därför ske i ett gemensamt sammanhang så att alla får maximal nytta, oavsett var åtgärderna görs.

Över hela landet pågår arbete med att ta fram kommunala vattentjänstplaner för att säkra en långsiktig vattenförsörjning och stå bättre rustade vid skyfall. Men klimatförändringarna följer inte administrativa gränser. Hela fyra av tio kommuner har heller inte budget för att hantera de åtgärder som behövs för att vattentjänsterna ska fungera vid till exempel skyfall, visar en ny undersökning (Temperaturen på Vatten-Sverige, Novus på uppdrag av Mötesplats Vatten2023).

Idag finns finansiering för 60 % av kostnaderna för klimatanpassning att söka från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. I år uppgår MSB:s stöd för förebyggande åtgärder mot naturolyckor (ras, skred, erosion, översvämning från hav eller skyfall) till 475 miljoner kronor. Beräkningar pekar dock på kostnader på upp till det dubbla för anpassning enbart till skydd mot skyfall i bebyggd miljö (Boverkets rapport 2021:22, Klimatanpassning – kostnader och finansiering), sammanlagt 53–80 miljarder kronor till år 2100.

Finansieringsmodeller behövs

Sverige behöver en nationell finansieringsstrategi för skyfallsanpassning av våra städer. De kommunala vattentjänstplanerna skulle kunna utgöra underlag i värderingen av åtgärder i förhållande till behov, snarare än vem som skickar in ansökningar.

Med det som grund lyfter skribenterna två möjliga sätt att finansiera klimatanpassning ur ett skyfallsperspektiv:

1. Klimatanpassningskliv Boverket har idag ett regeringsuppdrag att samordna det nationella klimatanpassningsarbetet. Men det behövs en nationell guidning som anger ramar för hur uppbyggnaden av långsiktiga system för rättvis finansiering ska ske. Första rapporten från Nationella expertrådet för klimatanpassning 2022 slår fast att ”finansiering av klimatanpassningsåtgärder är en nyckelfråga för flera aktörer”. De föreslår bland annat ett ”Klimatanpassningskliv” liknande det som finns för utsläppsminskande åtgärder som investeringsstöd för lokala och regionala klimatanpassningsåtgärder. Det är värt att undersöka vidare.

2. Klimatavgift En möjlighet till rimlig och rättvis finansiering av klimatanpassning av VA-sektorn är dedikerad och nationell finansiering i form av en klimatavgift – de stora beloppen som krävs för klimatanpassning är svåra att hantera för lokala aktörer. Detta skulle göra skillnad i kostnadseffektivitet och hastighet för möjligheter till implementering av åtgärder.

Vi kan inte klimatanpassa allt, överallt

Prioriteringar, där åtgärder sätts i ett samhälleligt helhetsperspektiv, är viktiga. Samhället kommer inte att ha råd att klimatanpassa allt, överallt. För att få samhällsekonomisk nytta av åtgärder måste de utvärderas mot olika scenarier. Prioriteringar handlar också om att sätta en gräns för vad som är värt att skydda, och en viktig fråga är var den gränsen går och vem som beslutar om den. Det är därför viktigt att betona att även kommunikation med berörda aktörer om risker och varningssystem måste vara en del av en nationell finansieringsstrategi.

Finansiering och prioriteringar av åtgärder behöver hänga ihop. När lösningarna finns uppströms och nyttorna nedströms, behöver det finansiella systemet hantera detta för att göra en transparent prioritering. Klimatanpassning innebär arbete under osäkerhet och är intellektuellt krävande. Men det finns inget val, det har inte minst stormen Hans visat.

Lena Blom, forsknings- och utvecklingsledare, Kretslopp och vatten, Göteborg Stad

Henrik Aspegren, vd Sweden Water Research