Ett nytt branschöverskridande initiativ syftar till att minska lustgasutsläppen från svensk avloppsrening genom kontinuerlig mätning. Målet är att snabba på implementering av mätning samt skapa gemensam förståelse av mätmetoder, utsläppsminskande åtgärder och utnyttjande av digitala analysverktyg.
FN konstaterar att klimatkrisen i första hand är en vattenkris, med utmaningar som torka och översvämningar. Hållbar vattenhantering och forskning är avgörande för lösningar. Världsvattendagen den 22 mars främjar medvetenhet om vattenproblem och strävar efter globalt hållbart vattenanvändande.
I västra Lund byggs en ny våtmark inom forskningsprojektet ISWIM för rening av dagvatten. Projektet syftar till att testa innovativa lösningar mot föroreningar, särskilt PFAS, och involverar flera svenska universitet och VA-bolag för att förbättra vattenkvaliteten.
En ny rapport belyser metoder för att ta bort små organiska mikroföroreningar – som läkemedelsrester, hormoner och kemikalier – från avloppsvattnet. Dessa ämnen kan vara skadliga för både miljön och människors hälsa. Dagens avloppsreningsverk klarar inte att effektivt rena bort dem.
Över 150 experter deltar i konferensen om slambiokol och -pyrolys i Malmö. Målet är hållbar slamhantering och att dela kunskap om slambiokolets potential att minska klimatpåverkan och återanvända näringsämnen i jordbruket. Testbädd Ellinge i Eslöv, med kompetensteam från universitet, forskningsinstitut och företag går i bräschen.
Nu tar forskningsbolaget Sweden Water Research till nya grepp för att ge utvecklingen en skjuts. I det här fallet är det projektet ISWIM som med hjälp av en designsprint undersöker nya reningstekniker i Värpinge våtmark i Lund. Hur kan reningen bli yt- och resurseffektiv samtidigt som den får bort ordentligt med föroreningar också när det regnar riktigt mycket?
Dagvattenhantering är ett brett område, och forskningen omfattar allt från klimatanpassning av dagvattennätet till X-band radar och optimering av blå-gröna dagvattensystem i städerna. Ska våra städer klara framtida klimatförändringar behöver vi tänka om och tänka nytt när det gäller dagvattenhantering. Mycket forskning pågår.
Kolibakterier i badvattnet orsakar nästan varje sommar problem med badvattenkvaliteten. På måndag installerar vi instrument för att testa badvattenkvaliteten i Helsingborg under sommaren. Nytt för i år är att samla in sammanhängande data för att förutspå dåligt badvatten innan det når badplatsen. Proverna är en del av forskningsprojektet ”Urbana Bad”.
Ett nytt forskningsprojekt undersöker hur vi kan gå från traditionell vattenanvändning till en cirkulär och hållbar modell. Projektet, finansierat av Sweden Water Research, ska kartlägga hinder, testa prissättningsmodeller och föreslå förändringar i policy och praxis inom vattensektorn.
Sverige behöver en nationell strategi för att finansiera skyfallsanpassningen av våra städer. När lösningarna finns uppströms och nyttorna nedströms, behöver det finansiella systemet hantera detta för att göra en transparent prioritering så att åtgärder görs där de gör störst nytta.
Ett nytt forskningsprojekt, ”Innovativ hantering av dagvatten för ett hållbart samhälle”, lett av Sweden Water Research och i samarbete med bl a VA SYD, ska ta fram ny teknik för att rena dagvatten. Det gäller både för större mängder i Värpinge våtmark i Lund och i direkt anslutning till fastigheter i bland annat Sege Park i Malmö. I det senare fallet ska vattnet till viss del ersätta dricksvatten
Snart är det badsäsong och många är sugna på det första doppet. De vattenprover som visar om det finns kolibakterier i badvattnet ger inte utslag förrän tre dagar senare, en aning sent för den som ska bada samma dag. I sommar testar vi i projektet Urbana bad, att kombinera tekniker som istället ger svar på bara 15 minuter.
