Ny rapport: så får vi bort läkemedel och PFAS ur avloppsvattnet

Avloppsvatten innehåller små organiska mikroföroreningar, som läkemedelsrester, hormoner och kemikalier. Dessa ämnen kan vara skadliga för både miljön och människors hälsa. Problemet är att dagens avloppsreningsverk inte effektivt kan rena bort dem. En ny rapport har sammanställt kunskapsläget.

–Det finns sätt att rena bort också dessa föroreningar. En ny typ av rening, så kallad kvartär rening, innebär att man lägger till ett extra steg i reningsprocessen av avloppsvatten, säger Ellen Edefell, projektledare på Sweden Water Research och författare till en ny rapport om detta.

Vilken är bästa tekniken?

EU:s nya avloppsvattendirektiv som antogs den 5 november ställer krav på att större avloppsreningsverk och avloppsreningsverk som ligger i känsliga miljöer installerar denna typ av rening. Hur de nya kraven kommer att implementeras i svensk lagstiftning är ännu inte fastställt. Men att något måste göras är klart.

De tekniker som i dagsläget är mest relevanta för svenska avloppsreningsverk är ozonering eller filtrering genom granulerat aktivt kol (GAK).

–Att bygga ut avloppsreningsverken för att hantera mikroföroreningar innebär både investeringar och ökade driftskostnader, men det kan ge stora vinster för miljön och människors hälsa. Samtidigt innebär det en ökad klimatpåverkan från ökad energi- och resursanvändning, så det gäller att hitta en balans, säger Ellen Edefell.

Vilken teknik som passar bäst på ett avloppsreningsverk beror också på var det renade avloppsvattnet släpps ut, vilka föroreningar som innebär störst risker och avloppsreningsverkens övriga förutsättningar.

Ny rapport sammanfattar kunskapsläget

En ny rapport, ”Processval för kvartär rening”, sammanfattar kunskapsläget och sätter det i ett svenskt perspektiv. Den reder ut vad VA-branschen behöver tänka på inför processval för kvartär rening, kostnadsbild för de olika alternativen samt för- och nackdelar med olika metoder.

Fakta: Detta är det nya avloppsdirektivet

EU:s ministerråd antog den 5 november det reviderade avloppsdirektivet, som redan tidigare godkänts av Europaparlamentet. Direktivet innehåller flera betydande förändringar jämfört med dess nuvarande motsvarighet, bland annat striktare krav på utsläpp för såväl fosfor som kväve, svårnedbrytbara föroreningar som läkemedelsrester samt ett utökat producentansvar.