Swerim har tillsammans med Volvo Powertrain, Envigas och Carbomax nått enastående framgång i uppdraget att minska utsläppen av växthusgaseri. – Projektet nådde en anmärkningsvärd milstolpe genom att ersätta upp till 35 procent av gjuterikoksen med biokolbriketter, vilket resulterade i avsevärda minskningar av fossila koldioxidutsläpp och energi från fossil koks, berättar Elsayed Mousa, Swerim
Flertalet av de master som Teracom ansvarar för börjar närma sig 60 år och det är viktigt att utvärdera deras skick för att få en uppfattning om när i framtiden det är dags att byta ut dem. Swerim har på uppdrag av Teracom Samhällsnät utfört en unik provning av den nedmonterade TV- och radiomasten Tåsjömasten. Eftersom masterna är höga och smala, över 300 meter, utsätts de för extrema belastningar
Målet är högt ställt med forskningsprojektet Optifines på metallforskningsinstitutet Swerim: Hundraprocentig återvinning av masugnsslam. Efter den andra försöksperioden ser prognosen god ut för att det faktiskt skulle vara möjligt även i industriell skala med potential till ekonomiska och miljömässiga vinster.
På metallforskningsinstitutet Swerim i Luleå har det utvecklats och byggts en ny försöksanläggning, baserat på AGAs OXYFINES-teknik, som den 27 – 29 augusti ska testas i skarpt läge. Målsättningen är att det på sikt ska kunna ske en hundraprocentig återvinning av bland annat masugnsslam, en restprodukt från råjärnstillverkning. Media är välkommen att närvara under försökskampanjen.
LoHiSwedProd är det nya projektet som ska stärka konkurrenskraften i små och medelstora svenska företag. Swerea IVF blir en av fjorton partner som kommer att stötta företagen i processen för en mer hållbar produktion.
Bättre materialutbyte, minskade kassationer och ett kvitto på att produkten uppfyller kravspecifikationen. Det är några av de vinster som kan uppnås med ett nytt mätsystem vid rörtillverkning.
Svensktillverkade rör i högpresterande nischstål har en stark marknadsposition och god utvecklingspotential. Kundernas krav på rakhet är redan idag högt ställda, men i takt med att kraven ökar ytterligare
Pilot eller labb, eller varför inte virtuellt? Vi har testbädden för en effektiv produkt-, process- eller metodutveckling. I RISE-gruppens senaste sammanställning över svenska testbäddar står Swerea MEFOS för en dryg sjättedel av anläggningarna, och vi har fler på gång. I Swerea MEFOS 25 testbäddar erbjuder vi forskning och utveckling i såväl labb- som pilotskala, men också i virtuell miljö.
Test- och demonstrationsanläggningar blir allt viktigare för att svensk tillverkningsindustri ska kunna hänga med i en allt snabbare teknikutveckling. Swerea IVF leder fyra nya testbäddsprojekt som totalt beviljats 23,5 miljoner kronor för att stötta svensk industri att gå mot en mer hållbar produktion genom att införa digitala strategier och tekniker.
Genom att använda biokol vid masugnsbaserad ståltillverkning skulle koldioxidutsläppen på kort sikt kunna minskas med upp till 30 procent. I ett nystartat forskningsprojekt som drivs av Swerea MEFOS ska metoderna vidareutvecklas och testas på SSAB.
I dag är det möjligt att tillverka blyfri mässing, och efterfrågan på den ökar. Under paradigmskiftet från mässing med bly − till mässing utan bly − är det dock viktigt att kunna återvinna befintligt skrot på bästa sätt till dess hela mässingscykeln är blyfri. Swerea MEFOS ska i ett nytt projekt utveckla metoder för att separera metallerna vid mässingsåtervinning och därmed får en blyfri råvara.
Kan värdefullt innehåll från pappers- och massaindustrins restprodukter bli råvaror i metallurgiska processer? Vinnova har beviljat 10 miljoner kronor till ett projekt där Swerea MEFOS tillsammans med företag från olika branscher ska utveckla nya innovativa lösningar för att minska industrins miljöpåverkan.
Metallindustrin tillsammans med pappers- och massaindustrin är två av de största industr
En ny testbädd för lättviktsprodukter ska bidra till ökad svensk konkurrenskraft och ett mer hållbart samhälle. Testbädden ska hjälpa industrin att möta krav på materialegenskaper och hållbar livscykel genom att hantera helhetslösningar, inte bara enskilda material, tillverkningsmetoder eller återvinningstekniker.
Hugo Carlsson Stiftelse har beviljat 1 100 000 kr till utveckling av ny teknik för att förädla metaller från malmer och restprodukter genom smältelektrolys. Målet med projektet är att undersöka två lovande metoder som båda är testade i labbmiljö men ännu inte bevisats i större skala. Metoderna provas i Swerea MEFOS befintliga smältelektrolysceller i skala en till tio liter.
Hugo Carlsson Stiftelse har beviljat Swerea MEFOS 500 000 kr till utveckling av ny teknik för att mäta, visualisera och bevaka rörelser i riktverk. Ökad kännedom om riktverkets rörelser gör bland annat att inställningarna kan förbättras så att materialet därmed bli planare.
Horizon 2020 har beviljat 110 miljoner kronor till projektet FReSMe, ”From residual steel gases to methanol”. Målet är att ta fram en metod för att producera metanol för fartygsdrift av överskottsgaser från ståltillverkning. Försöken kommer att genomföras på Swerea MEFOS, där en nybyggd 600 m lång gasledning från SSAB:s masugn till Swerea MEFOS är en viktig förutsättning för genomförandet.
Just nu pågår försök med nya typer av koks i LKAB:s experimentmasugn i Luleå. Det är inom forskningsprojektet Flexcoke, som drivs av Swerea MEFOS, som alternativ koks utvecklats och nu testas i pilotskala. Genom att skapa ny kunskap om sambandet mellan råvarorna i kolblandningen, koksningsegenskaper och koksens uppträdande i masugnen vill man kunna tillverka koks med optimal kvalitet för masugn.
Rätt val av bergbult kan vara avgörande för säkerheten i en gruva. I ett projekt som drivs av Swerea MEFOS utvecklas därför en ny testmetod för generisk test av bergförstärkningsbultar. Ett viktigt mål för projektet är att etablera en testmetod för att utvärdera alla existerande typer/modeller av bergförstärkningsbultar och därmed möjliggöra jämförelse av bultar i olika kategorier.
Swerea leder nu ett forskningsprojekt som ser över hur man skapar ett digitaliserat produktionsflöde för additiv tillverkning. – Vi vill demonstrera hur detta kan fungera i olika typer av anläggningar, bland annat i den sandprinter som finns i Swerea SWECAST:s Casting Demonstration Centre, säger projektledare Stefan Gustafsson Ledell.
I ett nytt projekt som leds av Swerea MEFOS ska sju partner från Norr- och Västerbotten undersöka om biomassa kan ersätta fossilt kol vid metallframställning. Under tre år kommer forskare och entreprenörer att smälta samman kunskap om hur biomassa fungerar med vilka egenskaper som kol behöver ha för att fungera i metallframställningen.
Genom att studera mängden myoner i luften är det möjligt att detektera densitetsskillnader i material och processer. Swerea MEFOS har tillverkat en myondetektor som klarar tuffa miljöer. Syftet är att utveckla metoder för att studera ugnar under drift. Utrustningen är mobil och kan användas för tester ute i industrin.
Metallforskningsinstitutet Swerim bedriver industrinära forskning och utveckling kring metaller och deras väg från råmaterial till färdig produkt. Vi vill stärka industrins konkurrenskraft genom ökad produktkvalitet, högre resurseffektivitet och mer hållbara tillverkningsprocesser. Vår vision är en fossilfri och cirkulär industri. Institutet har 190 medarbetare på två orter i Sverige – Luleå och Stockholm.
