Tystnaden är total, var finns ansvaret och nyfikenheten för en ny lösning inom psykologin?

Om du läste utdrag nedan från utvärdering/kritisk granskning utförd av forskaren Ulrik Lögdlund, verksam vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL), avdelningen för pedagogik och sociologi (APS), Linköpings universitet. Samt tog del av beteendevetaren Per Larssons ord i artikeln längre ner på sidan-

- Hur skulle du tänka och reagera? Med tystnad? Eller nyfiket undersöka mer?

Jag vill visa två trovärdiga personers iakttagelser. Den ena i form av en liten forskningsprocess och den andra i form av en rutinerad beteendevetares analyser.

Utdrag från utvärderingen:

- Informanterna i studien har också en uppfattning om att det tar längre tid med
andra metoder och med andra terapeuter. Även om samtalet och mötet med terapeuten är viktiga är det framförallt kartan som leder till en snabb förändring.

- En uppfattning om förändring är sammanlänkad med förståelsen av kartan. Det framgår att man ”lärt sig” kartan efter ett mindre antal möten med terapeuten. Det handlar här om att lära sig kartan som ett verktyg eller ett redskap. Att både förstå och att använda kartan är viktigt.

- ”Redan efter fjärde femte gången hos Anders så kände jag att jag hade börjat få ganska klart för mig vad det här innebär. [IP 2: 66]”

- Många gånger handlar det om att man nått ny insikt om sig själv, sina känslor och varför man har handlat på ett visst sätt redan efter några möten.

- Ett tema som återkommer i såväl terapeutens beskrivning av metoden som i informanternas berättelser är förändringens hastighet. Överlag finns en uppfattning hos informanterna om att man har förändrats fort.

- De terapeutiska samtalen upplevs mycket positiva av informanterna. Terapeuten visar stor lyhördhet och har en inkännande attityd. Tillit skapas och behålls genom hela behandlingen.

- Kartan är enkel, tydlig och transparent. Kartan fungerar som verktyg. Informanterna i utvärderingen bekräftar entydigt kartans funktionalitet. Kartan bidrar med kognitiva förändringar och stora skillnader i livskvalitet under och efter behandlingstiden.

Länk till sammanfattning och utvärderingen i sin helhet: http://www.psykologiskorientering.se/media/vetenskaplig.pdf

Text utdragen från artikel där bl.a Beteendevetaren Per Larsson uttalar sig: http://www.psykologiskorientering.se/media/tidningsklipp_feb2013.pdf - där Per Larsson tidigare Beteendevetenskapligt ansvarig för Previa Sverige förordar att en utvärdering sker, här texten där Per Larsson yttrar sig så här:

"Per Larsson konstaterar att Anders Tedestrand har kommit en bit på väg med sin nya metod för samtalsterapi, men att det är en lång process att få en ny metod vetenskapligt validerad. Ett bra nästa steg för Anders Tedstrand, menar Per Larsson, vore om han kunde komma in och få jobba på ett behandlingshem. 

Då skulle man kunna skapa två kontrollgrupper, en som Anders Tedestrand behandlar med sin metod och en annan grupp som behandlas med en redan validerad psykoterapi, förklarar han. – När kontrollgrupperna är färdigbehandlade kan sedan en större utvärdering göras, säger Per Larsson. 

Ett annat steg mot validering av terapimetoden skulle vara om exempelvis en professor intresserar sig för Anders Tedestrands metod och publicerar ett större arbete om metoden i en medicinsk tidskrift, tillägger han. Därefter skulle Anders Tedestrands metod för visuell samtalsterapi kunna hamna på Socialstyrelsens bord för en validering, menar Per Larsson"

Även om utvärderingen är begränsad så visar den mycket tydliga mönster om resultat som är unika, vilka dessutom överensstämmer med de redogörelser mina klienter lämnat efter genomförd behandlingsprocess. 

Jag kan avslöja att ansvariga i huvudsak valt att bemöta detta med tystnad. Vad skälet till det är kan man fråga sig? Det handlar inte om ekonomiska resurser. Pengar finns, men satsas enbart på att utvärdera och utveckla det som redan finns, utan framgång. 

Det handlar heller inte om att Psykologisk orientering saknar substans eller redan visade resultat. Detta behöver undersökas mer, om inte annat för att bevisa att det inte fungerar av någon anledning. Vad handlar då tystnaden om? Rädsla för att avvika från gamla beprövade metoder? Eller handlar det om ekonomiska intressen från läkemedelsindustrin? Tystnaden är kompakt!!

Därmed välkomnar jag ansvariga som vill hjälpa till med att genomföra en större utvärdering, med syftet att metoden ska bli möjlig att nå validering av Socialstyrelsen.

Vad skillnaden är mellan de redan validerade metoderna och "kartmetoden" är upp till vetenskapen att visa.