Endast lagstadgad minimilön kan rädda den svenska modellen

En författningsreglerad minimilön är det bästa sättet att bevara de svenska kollektivavtalens ställning och kollektivavtalsmodellen som sådan, anser Teknikföretagen.

Efter EG-domstolens domar i Laval- och Rüffertmålen har diskussionens vågor gått höga i Sverige. Debatten har dock till stor del präglats av missuppfattningar om kollektivavtalens ställning och betydelse. Det enda som debattörerna varit överens om är att de svenska reglerna för att fastställa vilka anställningsvillkor utländska tjänsteföretag som tillfälligt utför verksamhet här i landet har underkänts av EG-domstolen.

Teknikföretagen presenterade vid ett seminarium i Visby på onsdagen "Den svenska modellen efter Vaxholm" som förklarar varför ett system med författningsreglerad minimilön är den bästa lösningen för Sverige.

- Lagstadgad minimilön är den modell som bäst främjar tjänstekonkurrens samtidigt som den har minst negativ inverkan på den svenska kollektivavtalsmodellen, förklarar Teknikföretagens chefsjurist Anders Weihe.

Det finns bara tre vägar att gå

Han påpekar att EG-domarna visar att det inte finns några andra alternativ för genomförande av minimilöneregler än de som återges i utstationeringsdirektivet, nämligen lagstadgad minimilön, allmängiltigförklaring av kollektivavtal eller extension av allmänt gällande kollektivavtal. 1999 försökte den dåvarande regeringen sig på en "fjärde väg" genom att bevara den så kallade Lex Britannia. Lavaldomen är ett kvitto på att detta försök till hemsnickrad lösning var ett misslyckande.

- En viktig förutsättning vid jämförelsen av de olika modellerna är att det enligt EG-rättens diskrimineringsförbud inte är möjligt att behandla utstationerade arbetstagare annorlunda än inhemska arbetstagare, säger Anders Weihe.

Det betyder att man inte kan tvinga på utländska utstationerande företag ett minimilönesystem om det inte också gäller för svenska företag. I dag finns det på den svenska arbetsmarknaden ingen lagstadgad minimilönenivå utan lönenivåerna bestäms istället i anställningsavtal eller kollektivavtal.

Minst påverkan på den inhemska lönebildningsprocessen

När det gäller de tre olika systemen för minimiskydd avseende lön för arbetstagare som utstationeras till Sverige anser Teknikföretagen problemen blir minst med ett system med författningsreglerad minimilön.

Det avgörande skälet är att störningen av den inhemska lönebildningsprocessen blir minst med denna modell eftersom minimilöneregleringen kopplas bort från kollektivavtalsregleringen. Eftersom minimilöner för de egna medlemmarna inte direkt skulle påverka den lagstadgade minimilönen, torde eventuella tankar på att pressa upp minimilönerna i avtal av rent protektionistiska skäl falla bort.

- En författningsreglerad minimilön skulle således, vilket kan synas paradoxalt, vara det bästa sättet att bevara kollektivavtalens ställning och kollektivavtalsmodellen som sådan, säger Anders Weihe.

Att man genom denna lösning undviker allvarliga tillämpningsproblem vad gäller frågan om oorganiserade arbetstagare och tillsyn är också starka skäl för att välja denna modell, påpekar han.