Bygger för framtiden

De mjuka värdena spelar en allt starkare roll i dagens bostadsbyggande. Men Håkan Persson, vd Tema, hade gärna sett en snabbare utveckling. Att skapa social hållbarhet i nybyggda områden och i områden som ärvts från tidigare decennier är en angelägen och brådskande utmaning.

Just nu pågår en febril verksamhet kring hållbarhet på Tema. Förutom ett nyligen genomfört öppet hus, med social hållbarhet i fokus, planeras till hösten ett antal seminarier i ämnet. För Temas vd Håkan Persson kretsar tankarna mer än någonsin kring social hållbarhet, inte minst genom det stora bostadsprojektet Östra Sala Backe i Uppsala. Där har han tillsammans med Temas miljöchef Stina Stenquist rollen som projektledare för hållbarhet, med den sociala aspekten som en viktig del, tillsammans med ekologisk och ekonomisk hållbarhet.

– Social hållbarhet är svårare att definiera än ekonomisk och ekologisk. Som landskapsarkitekt blir min ingång att se det från ett bostadsperspektiv. Social hållbarhet uppnås i ett område där du kan bo kvar länge, med plats för olika former av bostäder. Det måste gå att utveckla rötter där du lever och verkar, säger Håkan Persson.

Han talar om att hitta fram till en omtänksam livssituation som präglas av händelser i den lilla, mänskliga skalan. Det ska vara tryggt i området där du bor, lätt att lära känna varandra, umgås och ha ett rikt socialt liv. Detta skänker stabilitet och är bra för både de boende och de som förvaltar och driver bostäder.

Fysiskt ramverk styr
Den fysiska ordningen spelar en nyckelroll. Hur offentliga rum, torg, gator, gång- och cykelstråk gestaltas är ett ramverk som skapar förutsättningarna för den sociala hållbarheten.

– I dag finns en större förståelse för dessa mekanismer än tidigare, men det är svårt att redovisa de mjuka värdena i kronor och ören. Därför är det inte alltid så enkelt att få in det i fastighetsägarnas beslutsunderlag. Det kan kräva en stor pedagogisk insats från oss konsulter att få våra kunder att tänka i de här termerna, säger Håkan Persson.

De svenska städernas socialt belastade miljonprograms- områden utgör en stor utmaning. Misstaget som begicks där var framför allt att den halvprivata zonen, där sociala kontakter kan knytas med andra människor, mer eller mindre helt försvann i planeringen. Det har lett till sociala problem, otrygghet, förstörelse, få omflyttningar inom samma område och höga kostnader.

Att riva allt och börja om vore dock kapitalförstöring. I stället måste man bygga på, bygga nytt, förtäta för större variation och kanske riva en del, om nödvändigt, i syfte att skapa en halvprivat zon.

Håkan Persson har själv lång erfarenhet från olika projekt för att lyfta miljonprogramsområden, bland annat Nacksta och Bergsåker i Sundsvall.

– Arbetet måste ske i etapper och i en nära dialog med de boende om vad som är bra och vad som behöver förändras. Det är också viktigt att fånga upp den kunskap som finns hos dem som verkar i området – ungdomsledare, poliser, lärare, vaktmästare och så vidare.

I Bergsåker tillkom bland annat uteplatser i markplanet, ordentliga entrézoner skapades och gångvägarna koncentrerades för att fler möten skulle uppstå. Man tog också det djärva greppet att riva ett lamellhus och skapa utrymme för en central mötesplats med park, lekplats och en fiskdamm som ett unikt, identitetsskapande inslag.

Ingen universallösning
Samtidigt understryker Håkan Persson att den sociala hållbarheten inte kan förverkligas med en och samma lösning överallt. Geografiska, historiska, kulturella och andra platsmässiga skillnader måste få genomslag.

– Likriktningen är ytterligare ett problem för den sociala hållbarheten. Vi måste våga vara flexibla och bygga med lokal förankring i stället för att pressa ned ett och samma stadsbyggnadsideal överallt.

Håkan Persson känner viss frustration över att utvecklingen går långsamt, men ser trots allt en del positiva tecken i tiden:

– Det mätbara i form av pengar leder fortfarande till beslut som strider mot förnuft, långsiktighet och livskvalitet. Men samtidigt ser vi fler miljöprojekt, fler som anammar miljöklassningssystem och framsynta fastighetsägare, bostadsbolag, investerare och exploatörer som lyfter fram mjuka värden. Överhuvudtaget ställs tydligare krav på hållbarhet i dag än tidigare. På Tema bejakar vi detta och
vill erbjuda kunderna lösningar som är kloka på lång sikt.

Text: Björn Raunio