Blogginlägg -

Fungerande transport och drivmedelsförsörjning – samhällets bas i kris och krig

“The only thing that ever really frightened me during the war was the U-boat peril.”

Så beskrev Winston Churchill hotet om en blockad från tyskarnas ubåtar under andra världskriget i sina memoarer år 1949. Om de tyska ubåtarna hade lyckats blockera införseln av livsmedel, råmaterial, trupper och utrustning från USA till Storbritannien, hade konsekvensen, med stor sannolikhet, blivit de allierades förlust. Även om mycket har förändrats sedan dess vill jag passa på att diskutera vikten av fungerande transport och drivmedelsförsörjning i tider av kris och krig.

Transportsektorn utgörs av en rad olika trafikslag – flyg, järnväg, vägtrafik, sjöfart och kollektivtrafik – som bär omfattande och avgörande relevans för all fysisk kommunikation i ett samhälle. Därför är transport också ett så kallat ”samverkansområde” där Energimyndigheten, Luftfartsverket, MSB, Sjöfartsverket, Trafikverket och Transportstyrelsen tilldelats särskilt ansvar för samhällets krishantering vid störningar i transportflöden. Det kan handla om allt från olyckor och problem med väglaget till regelrätta sabotage, som exempelvis blockader, av utomstående. Det kan tyckas uppenbart att transportsektorn borde vara högt prioriterat i Sveriges krisberedskap. Ändå konstaterar Försvarsberedningen att berörda myndigheter behöver tydligare planera och investera i transportinfrastrukturen för att ”öka robustheten och beredskapen för krigsförhållanden.” (Ds 2017:66)

Förutom framkomligheten för fordon i kris måste även själva drivmedelsförsörjningen kunna säkras för att möjliggöra transporterna överhuvudtaget. I Sverige har Energimyndigheten det samordnande ansvaret för den övergripande försörjningstryggheten inom energiområdet i händelse av bristsituationer, bland annat inom olje- och drivmedelsförsörjningen. Vi har en beredskapslagring tack vare en, enligt EU-avtal och avtal med International Energy Agency (IEP), stadgad lagringsskyldighet av råolja och oljeprodukter. Skyldigheten innebär att vi måste lagra motsvarande 90 dagars nettoimport av olja, vilket kan kännas betryggande i förhållande till den beredskapslagring som nedmonterats under slutet av 1990-talet. Samtidigt påpekar Försvarsberedningen att lagringsskyldigheten egentligen bara innebär att vi måste hålla ett minimilager av olja.

I avsnittet om beredskapslagringen av drivmedel skriver Försvarsberedningen att ”…befintlig lagring bör vara tillräcklig för att försörja viktiga samhällsverksamheter även vid en allvarlig säkerhetspolitisk kris i vårt närområde.” (Ds 2017:66) Sammanfattningsvis behöver Sverige tydligare prioritera beredskap och krishantering när det gäller transporter och drivmedelsförsörjning.

Att angripa ett lands transportinfrastruktur är nog ett av det mest effektiva sättet att pröva dess krishantering och uthållighet. Hur sårbara vi är beror därför helt och hållet på framkomligheten för våra fordon under krissituationer, vilket också illustreras av Churchills citat.

Marcus Hartmann, kommunikationschef Teracom AB

Källa: Sid 167-168 samt 175-176 i Försvarsberedningens rapport

Ämnen

  • Data, Telekom, IT

Kategorier

  • säker kommunikation
  • säkra nät

Kontakter

Teracom Pressavdelning

Presskontakt 08-555 421 55

Relaterat innehåll

Vevradio - en viktig del av krislådan

Ett av Teracoms samhällsviktiga uppdrag är att sända ut Public Service, i synnerhet Sveriges RadioP4 med sin särskilda roll som informationskanal i kris och beredskap. I samband med MSB broschyr visar vi en kort film om varför vevradio är en viktig del av hemberedskapen.

Frivilliga möjliggör säker kommunikation och snabba insatser

Ingen kedja är starkare än dess svagaste länk, lyder ett gammalt ordspråk. Detta gäller även för samhällets motståndskraft. I en tid av ökad osäkerhet blir det allt viktigare att vi stärker det civila försvaret. Oavsett om det rör sig om freds- eller krigstid kan Sveriges 18 civilförsvarsförbund hjälpa myndigheterna.

Har du kontanter hemma?

I detta blogginlägg skriver Marcus Hartmann att det sällan diskuteras hur vi ska förbereda oss för byteshandel när samhällsresurserna är knappa och vi inte har tillgång till elektronisk kommunikation.

Back to basics med Hesa Fredrik

​Sju sekunders kraftigt tutande, 14 sekunders tystnad. Varje gång hoppar man till lite grann innan man hunnit kolla klockan och almanackan. Just det, klockan är 1500 och det är första helgfria måndagen i sista månaden i kvartalet.

Förutsättningar för livsmedelsförsörjning vid kris

​Från att ha varit ett perifert särintresse för redan frälsta har totalförsvaret blivit en angelägenhet för alla. Den nytillträdde Säpochefen Klas Friberg menar att Sverige nu befinner sig i ett förändrat säkerhetsläge där vi behöver rusta upp, och skapa medvetenhet kring, totalförsvaret. Livsmedelsförsörjningen är en viktig del av detta.

Packa din krislåda redan idag

Vad behövs för den egna beredskapen? Nu får beredskapsfrågorna förnyad kraft och uppmärksamhet i samhällsdebatten och bland myndigheter i och med MSB:s broschyr "Om krisen eller kriget kommer"

​Varför Krisberedskapsveckan är viktig för Sverige

Sveriges andra Krisberedskapsvecka gick av stapeln i måndags. Veckan har som mål att fler aktörer och samhällsmedborgare ska aktiveras i den gemensamma krisberedskapen, men ansvaret ligger på oss alla för att sprida kunskapen.

Totalförsvar, beredskapslager och attityder

Sverige har fått ett EU-uppdrag att inrätta en central lagerkapacitet för EU:s samlade civila krishanteringsinsatser. Lagerkapaciteten ska förläggas till Kristinehamn, där MSB redan har ett lager för beredskapsändamål. Marcus Hartmann reflekterar över den attitydförändring som detta symboliserar.

Sjukvård och säker kommunikation i kris och krig

Den senaste månaden har sjukvårdens beredskap inför allvarliga händelser tagits upp i flera sammanhang. Det är otroligt positivt att se – sjukvården är en central del av samhället som bara måste fungera när det är skarpt läge. I detta inlägg tänkte jag ägna några tankar kring en verksamhet som inte får tas för given: sjukvården.

Beredskap för extremväder

Det är torka i hela landet, 35 skogsbränder härjar och det är mycket varmare än normalt. Det har nog inte undgått någon. Men hur påverkas det civila försvaret? Hur påverkas vår livsmedelsproduktion och dricksvattensförsörjning? Vi måste forsätta att diskutera samhällets beredskap.

Robusta betalsystem – att tänka på beredskap

I höstas drabbades Växjö av ett omfattande strömavbrott. Gallerior tömdes. Folk fastnade i hissar. Telefoni och datatrafik i och runt staden påverkades. Trafikljus var utslagna. Boknings- och biljettsystem för kollektivtrafik, sjukresor och färdtjänst påverkades. Avbrottet varade i några timmar. Men vad gör vi om betalsystemen går ner längre än så?

Sjukvårdens roll i händelse av kris eller krig

Hur ska vård och sjukvård ställas om och prioriteras vid kris och krig? Det är en fråga som aktualiserats i samband med senaste tidens satsningar på att höja Sveriges krisberedskap. Ytterst måste sjukvården ha nödvändiga förutsättningar för att skydda de mest skyddsvärda.

Teracoms frågor under Almedalen 2018

Almedalsveckan är slut för i år, och jag tänkte dela med mig av några reflexioner. Det är valår i år, vilket alltid höjer temperaturen. Alla partiledare var på plats och det var även i år över 4 000 seminarier i det officiella programmet. En växande trend är att fler och fler seminarier och samtal webbsänds, och ofta ligger kvar för att kunna ses i efterhand.