Förutsättningar för livsmedelsförsörjning vid kris

Från att ha varit ett perifert särintresse för redan frälsta har totalförsvaret blivit en angelägenhet för alla. Den nytillträdde Säpochefen Klas Friberg menar att Sverige nu befinner sig i ett förändrat säkerhetsläge där vi behöver rusta upp, och skapa medvetenhet kring, totalförsvaret. Det innebär att hela försvaret behöver få de resurser som krävs, vilket perspektivstudien från slutet av februari tydligt visade på.

Samtidigt får man inte förglömma att det inte bara är just försvaret som behöver förberedas inför kris. Dricksvattenförsörjningen, som jag skrivit om tidigare, är inte bara avgörande för vår momentana överlevnad, utan också en central del i livsmedelsproduktionen. Och livsmedelsförsörjningen i Sverige är i sin tur i behov av tydligare ägarskap, bland annat för att vi i dagsläget inte har en myndighet med helhetshetsansvar. Just nu har både Livsmedelsverket, Statens veterinärmedicinska anstalt och Jordbruksverket delat ansvar för livsmedelssektorn. Mot den bakgrunden står den svenska beredskapen när det gäller livsmedelsförsörjning i kris.

När man pratar om livsmedelsförsörjning så är det viktigt att komma ihåg att den utgörs av ett väldigt komplext system, med många delar och faktorer som måste fungera för att livsmedlen ska nå civilbefolkningen, särskilt vid en kris. Dels krävs att vi inom Sverige producerar egna livsmedel, dels behövs god lagerhållning av sådant som vanligtvis behöver importeras, och dels behövs säkra distributionsvägar och en fungerande infrastruktur för distributionen. Ytterst är det en fråga om uppdaterad organisation och ledning av försörjningsleden. Minst lika viktigt ur ett beredskapsperspektiv är att civilbefolkningen har en egen självförsörjningsförmåga på uppemot en vecka (och inte bara de 72 timmar som tidigare angetts). En stor utmaning för Sverige är dock att vi, som en följd av slutet på kalla kriget, valde att stegvis avveckla beredskapslagren. Därtill lever vi i ett modernt samhälle där it, el, transporter och betalsystem måste fungera för att vi ska kunna utföra vardagliga sysslor. Det gör oss mer sårbara idag än någonsin.

Den 15 mars kommer Riksrevisionen publicera en rapport som granskar samhällets säkerhet och funktionalitet när det gäller livsmedels- och läkemedelsförsörjningen. I fokus för granskningen ligger de förutsättningar som finns för regeringens styrning och ansvariga myndigheters insatser. En fungerande livsmedelsförsörjning ökar vår förmåga att hantera kriser, och det vore bra med fler initiativ för att stärka beredskapen inom livsmedelssektorn.

Marcus Hartmann, kommunikationschef Teracom AB