Sjukvård och säker kommunikation i kris och krig

Krisberedskap och försörjningsfrågor tycks ha letat sig tillbaka till den allmänna debatten. Den senaste månaden har sjukvårdens beredskap inför allvarliga händelser tagits upp i flera sammanhang. Det är otroligt positivt att se – sjukvården är en central del av samhället som bara måste fungera när det är skarpt läge. I detta inlägg tänkte jag ägna några tankar kring en verksamhet som inte får tas för given: sjukvården.

Fredagen den 26 oktober avslutades en stor krigsförbandsövning i Göteborg där hela första sjukhuskompaniet inom Försvarsmakten ingick. Övningen avslutades efter två veckors intensiv övning av sjukvård och sjukvårdsledning i krig. Syftet var att öka förmågan till omhändertagande och livräddning under kriser.

Tidigare under oktober flög dessutom det Svenska nationella ambulansflyget (SNAM) – en nationell förstärkningsresurs för flygmedicinsk evakuering – till Rumänien för att delta i en övning arrangerad av EU:s civilskyddsmekanism. Övningen bestod både av att testa rutiner och arbetssätt för medicinsk evakuering av drabbade och att öva samarbetsförmåga för att kunna bistå med räddningsinsatser till ett drabbat land.

Därutöver hölls också FLISA-kongressen, en kongress för Föreningen ledningsansvariga inom svensk ambulanssjukvård, i början av oktober. Under kongressen diskuterades allt från erfarenheter från akutmottagningar efter ett terrorattentat till totalförsvaret och sjukvården och morgondagens kommunikationslösning för aktörer med ansvar för samhällets säkerhet och hälsa. Oktober var en god månad för den svenska sjukvårdens krisberedskap.

Ambulanssjukvårdens behov av kommunikationssystem

En fråga som togs upp under FLISA-konferensen var, som tidigare nämnts, framtidens kommunikationslösning för blåljuspersonal – en för oss på Teracom högprioriterad fråga. Under seminariet diskuterades den gemensamma statliga kommunikationslösningen som just nu är på gång.

Ambulanssjukvården har stora behov av ett fungerande kommunikationssystem, inte minst eftersom den behöver vara beredd att kommunicera med ledningscentraler vid större händelser där många ambulanser är involverade. Kommunikationen måste dessutom ske tillsammans med polisinsatser, avancerade räddningsinsatser med brandförsvaret, etcetera. Därför var det någorlunda lugnande att det befintliga kommunikationssystemet Rakel fungerade väl i samband med terrorattentatet vid Drottninggatan i Stockholm förra året. Vi har en bra grund att bygga på när vi moderniserar och bygger ut den säkra blåljuskommunikationen för framtiden.

Ny kommunikationslösning brådskar

I takt med att ambulanssjukvården blir mer och mer sofistikerad och uppkopplad behöver deras säkra kommunikationskanaler kunna hantera datafiler, bilder, patientdata med mera. Just ambulanssjukvårdens behov av olika typer av patientdata har jag skrivit om i ett inlägg om e-hälsa som del av en förbättrad blåljuskommunikation.

Teracom driver det nuvarande kommunikationssystemet Rakel som används av blåljuspersonal i vardag och kris. Vi är också med i processen om att ta fram det kommunikationssystem som ska ersätta Rakel i framtiden. Och det brådskar, inte minst för ambulanspersonalen.

Läs gärna mer om de olika initiativen för att krisbereda sjukvården:

• Första sjukhuskompaniets krigsförbandsövning - https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2018/10/syftet-med-ovningen-ar-att-radda-liv/
• SNAM-övningen i Rumänien - https://www.msb.se/sv/Om-MSB/Nyheter-och-press/Nyheter/Nyheter-fran-MSB/Unik-MSB-resurs-pa-ovning-i-Rumanien/

Marcus Hartmann, kommunikationschef