Skyddsrum – för din fysiska säkerhet vid kris och krig

65 000 lokaler. Sju miljoner personer. 0,75 kvadratmeter. Tjugohundratvå. Det är de grundläggande siffrorna för vårt bestånd av skyddsrum.

Vi har idag 65 000 skyddsrum, anpassade för sju miljoner människor (alltså runt 70 procent av befolkningen), rummen är dimensionerade för att maxantalet människor ska inrymmas på 0,75 kvadratmeter per person i skyddsrummet – och senast ett skyddsrum färdigställdes i Sverige var 2002.

Skyddsrum - en del av befolkningsskyddet

I samband med andra världskriget byggdes civila skyddsrum som blev en del av det så kallade ”befolkningsskyddet”. Befolkningsskyddet är de åtgärder som görs för att skydda befolkningen och civil egendom från krigets verkningar. Däri inbegrips sådant som utrymning och inkvartering samt tillhandahållande och iordningsställande av skyddsrum och skyddade utrymmen, med mera.

Så används ett skyddsrum

Skyddsrummen är märkta med skylt (som bilden ovan). Det finns dels ”normalskyddsrum” i bostadshus och industrifastigheter som exempelvis en källare eller ett garage, dels finns bergskyddsrum i till exempel Katarinaberget i Stockholm. Många skyddsrum är inte i bruk under fredstid utan kan omvandlas till skyddsrum vid behov.

Ingen tillhör något särskilt skyddsrum, vilket gör det desto viktigare att hålla koll på var ditt närmaste skyddsrum finns. I skyddsrum ska det finnas tillgång till värme, vatten, ventilation och toalettmöjligheter för minst tre dygn. Vidare uppmuntras att ta med saker som man packat i sin krislåda.

Bege dig till ett skyddsrum vid flyglarm

När det går ett flyglarm måste alla omedelbart bege sig till närmaste skyddsrum eller annat skyddande utrymme såsom en källare, tunnel eller tunnelbanestation. Skyddsrummen ger skydd mot stridsmedel, såsom mot stötvåg och splitter, gasbeläggning, biologiska stridsmedel, brand och joniserande strålning.

Mitt främsta tips är att hålla koll på var skyddsrummen finns – det kan du hitta på https://gisapp.msb.se/apps/kartportal/enkel-karta_skyddsrum/