Tvärvetenskaplig forskning och evidensbaserade samhällsinsatser behövs för att förebygga antibiotikaresistens

En färsk studie i den internationella tidskriften Global Health Action av Umeå-professorn Stig Wall slår fast att forskning på åtgärder för att förebygga antibiotikaresistens är ett eftersatt område. Det behövs ett bredare fokus på tvärvetenskaplig forskning och evidensbaserade samhällsinsatser för att förebygga antibiotikaresistens.

Studien granskar vetenskaplig litteratur publicerad under 20 år för att identifiera kunskapsluckor och underprioriterade strategier för att förebygga antibiotikaresistens. Under större delen av 1900-talet var huvudstrategin att utveckla nya sorters antibiotika, men trots att det inte introducerats några nya antibiotikaklasser sedan 1987 så är forskning på förebyggande insatser fortfarande ett underprioriterat område. Den nya artikeln visar att bland de drygt 430 000 studier som publicerats kring antibiotikaresistens under perioden är det endast 0,25 % som behandlar förebyggande arbete.

Stig Wall är professor emeritus i epidemiologi vid Umeå Universitet, och han ser att konsekvensen blir att mycket av det förebyggande arbete som utförs har en svag vetenskaplig grund, vilket riskerar att leda till resursslöseri och ineffektiva åtgärder. Det saknas i många fall ordentliga studier av vilken effekt olika samhällsinsatser har, framför allt när det gäller insatser i låginkomstländer:

- Vi behöver påminnas om att världens fattigaste fortfarande är mer påverkade av brist på tillgång till antibiotika än av resistensen. Våra ansträngningar måste därför balansera tillgång och missbruk, säger Stig Wall.

Det är ännu oklart hur coronapandemin kommer att påverka situationen med antibiotikaresistens på lång sikt. Pandemin sätter fokus på global hälsa som en viktig hållbarhetsfråga och ökar medvetenheten om sjukvårdssystemets samhällsbärande funktion. Samtidigt riskerar situationen att förvärras eftersom pandemin även driver på antibiotikaanvändningen – både den befogade användningen för att behandla sekundära bakterieinfektioner, men också felaktig användning bland personer som tror att virus kan behandlas med antibiotika.

- Antibiotikaresistens är både en fråga om global säkerhet och tillgänglighet och en ödesfråga parallell till klimatfrågan. Det är vanligt att människor inte ser sambandet mellan sin personliga användning av antibiotika och den globala bilden av antibiotikaresistens, ett mönster som liknar personligt beteende kring resor och konsumtion och hur det påverkar global uppvärmning, säger Stig Wall.

Studien har gjorts på uppdrag av The Foundation to Prevent Antibiotic Resistance som är en svensk stiftelse som delar ut bidrag till forskning och informationsinsatser för att förebygga antibiotikaresistens. Nästa utlysningsomgång är planerad till våren 2021.