The Hunger Project Sverige har utsett Gina Azaric till ny styrelseordförande. Gina har lång erfarenhet som ledare inom näringslivet med bakgrund från bland annat Telia, KICKS och Tre, och har varit engagerad i The Hunger Project i flera år, bland annat genom initiativet Yoga for Good som hon grundade 2017.
I den årliga utdelningen från Postkodlotteriet den 13 mars fick The Hunger Project Sverige ta emot 7 miljoner kronor för att stärka sina insatser i arbetet mot hunger. Dessa medel gör det möjligt för The Hunger Project att intensifiera arbetet för en värld där människor, särskilt kvinnor, har möjlighet att påverka sina liv och bygga en framtid fri från hunger.
Kvinnors rätt till mark är en avgörande faktor för att bekämpa hunger och fattigdom, men fortfarande möter kvinnor stora hinder när det kommer till att äga, bruka och ärva mark. Det visar en ny rapport från The Hunger Project, som kartlagt kvinnors tillgång till mark i Nwoya i Uganda.
På COP29 uppmanar vi beslutsfattare och globala aktörer att sätta världens matproducenter och deras samhällen i fokus och arbeta tillsammans för en hållbar framtid där alla har tillgång till näringsrik mat.
Idag, den 24 juli 2024, släpptes den årliga FN-rapporten State of Food Security and Nutrition in the World (SOFI), som visar fortsatt höga nivåer av hunger i världen. Trots globala ansträngningar har hungernivåerna globalt sett stannat kvar på nästan samma höga nivå de senaste tre åren.
I den årliga utdelningen från Postkodlotteriet har The Hunger Project Sverige tilldelats sju miljoner kronor för att stärka sina insatser i kampen mot hunger. Dessa medel kommer göra det möjligt för The Hunger Project att arbeta för de nödvändiga systemförändringar som krävs för att utrota hunger, t ex genom att engagera lokala och nationella myndigheter och allmänheten.
Tänk om FN:s klimatkonferens 2023, COP28 kan bli en språngbräda för klimaträttvisa för de miljontals småskaliga livsmedelsproducenter, särskilt kvinnor, som varje dag påverkas av klimatförändringarna?
Nu släpps Matbarometern 3.0, Reformatens återkommande politiska undersökning där de granskar vad Sveriges riksdagspartier är redo att göra för att ställa om matsystemet. I år görs Matbarometern tillsammans med organisationerna The Hunger Project och SIANI för att uppmärksamma det ohållbara globala matsystemet som lämnar 783 miljoner människor i hunger världen över.
Jordbrukaren Yacouba Ouedrago från Nagréongo i Burkina Faso ser sina tre hektar mark som sitt livsverk. Tillsammans med sin familj odlar han majs, hirs, lök, tomater och kryddor. Försäljningen gör att han kan betala för sina barns skolgång.
Tortillabröd som börjat torka efter tacokvällen? Äggskal kvar efter pannkaksbaket? Eller blev det blomkålsblast över från när du gjorde din mustiga höstgryta? Vi har samlat några riktigt smarta tips #förresten som gör att du kan utnyttja matresterna som annars skulle gå till spillo.
Enligt den nyligen släppta FN-rapporten The State of Food Security and Nutrition in the World 2023 (SOFI) levde upp till 783 miljoner människor i hunger år 2022. Det betyder att hungern i världen inte längre ökar, men att antalet människor som lever med osäker tillgång till mat fortfarande är betydligt fler än före covid-19-pandemin, samt att mål 2 i Agenda 2030, att världen ska vara helt fri från
Reformaten startades 2020 i syfte att påskynda en forskningsbaserad omställning av matsystemet. De vill att Sverige ska bli ett föregångsland som tar ansvar för att maten som säljs och äts ska ha minimala negativa konsekvenser – både här och på andra platser på jorden. Vi hörde av oss för att prata om matsystem och ta reda på mer om deras påverkansarbete.
Världens matsystem vilar på en chockerande bräcklig genetisk bas. När en och samma art odlas överallt, och andra slås ut, minskar nämligen den biologiska mångfalden drastiskt. Grödors mångfald är helt avgörande för livet på jorden. Den ligger till grund för vårt globala matsystem och nästan allt vi äter. Dessutom: dagens matsystem upprätthåller hunger.
FN:s 26e klimatkonferens, COP26, är en avgörande möjlighet för världen att gå samman för att göra verkliga framsteg mot att mildra klimatförändringarna. Men åter igen saknas rösterna från individer från låg- och medelinkomstländer, de som drabbas mest av klimatförändringarna.