Kognitiva mottagningen fyller tio år

Ett decennium har gått sedan minnesmottagningen öppnade i Norrtälje. Sedan dess har mycket hänt. Samhällets syn på demenssjukdom har förändrats, och utredningarna har blivit bättre. Dessutom har mottagningen bytt namn. ”Vi hoppas att fler som behöver ska söka vård. Det finns hjälp och stöd att få, både för den som är sjuk och för den som är anhörig” säger läkare Catharina Sarlöv.

Det är ett litet sammansvetsat gäng som tar emot på Norrtälje sjukhus, några trappor upp i gamla lasarettet. Fem personer med bred kompetens för att utreda, behandla och följa upp demenssjukdom. Läkare, Silviasjuksköterska, Silviasyster, arbetsterapeut, undersköterska och neuropsykolog. Teamarbete på hög nivå, förklarar de glatt.

I höst har mottagningen, som tidigare hette minnesmottagningen, funnits i tio år. Hit kommer patienter som efter en första utredning i primärvården misstänks ha en demenssjukdom. Två av de fem medarbetarna – Silviasjuksköterska Gosia Furuskog och Silviasyster Sonja Jorlin – har varit med på resan från början. De har båda en specialistutbildning inom demensområdet.

– Det har hänt otroligt mycket under de här åren. De nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom kom samma år som vi startade här i Norrtälje, så vi har varit med om hela utvecklingen sedan dess, säger Gosia Furuskog.

Utredningarna mer strukturerade
Då, när allt drog igång, var behovet av bättre utredningar stort och testerna spretiga. Olika testmetoder användes på olika mottagningar, vilket gjorde bedömningen svårare. Nu är arbetet mycket mer strukturerat. Även samhällssynen på demenssjukdom har förändrats något under de här tio åren.

– Det är inte lika genant längre, till exempel har flera kändisar har gått ut och pratat om sin sjukdom, vilket har minskat tabut något. Men där finns mer att göra, det är fortfarande många som drar sig för att söka hjälp, säger läkaren Catharina Sarlöv.

Viktigt att se patienten i vardagen
Idag är cirka 200 patienter inskrivna på mottagningen, både på utredningsstadiet och för uppföljning. Besöken måste få ta tid, patienten träffar flera olika professioner innan utredningen är klar. Det är ett grundligt arbete, allt för att patienten ska få en så korrekt bedömning som möjligt.

Maria Reistedt är arbetsterapeut, och åker hem till patienter i hela kommunen för att göra funktions- och aktivitetsbedömningar samt se över behovet av kognitiva hjälpmedel och bostadsanpassning.

– Det är viktigt att se patienten i vardagen. Det bidrar till att få hela bilden. Testerna vi gör här på mottagningen är en sak, men de säger inte allt.

Anhörigstöd viktigt
Mottagningen gör inte bara tester och utredningar. Silviasyster Sonja Jorlin håller bland annat i ett informations- och utbildningsblock för anhöriga till nydiagnostiserade patienter

För anhöriga finns också möjlighet till enskilda stödsamtal samt slutna samtalsgrupper vilket det finns ett stort behov av.

– Jag märker hur tacksamma anhöriga är för att vi erbjuder detta. Ibland är de för trötta för att uttrycka det där och då, men de kan ringa senare och berätta hur mycket det har betytt för dem att få prata med någon som förstår komplexiteten, säger Sonja Jorlin.

Fakta: Kognitiva mottagningen
Om du eller dina närstående misstänker en demenssjukdom vänder du dig i första hand till din vårdcentral som gör en basal minnesutredning. Om det finns behov av en utvidgad utredning skriver husläkaren en remiss till kognitiva mottagningen (tidigare minnesmottagningen). Kognitiva mottagningen erbjuder också stödsamtal till personer med demenssjukdom och dess närstående/anhöriga. Även ett informations- och utbildningsblock anordnas på mottagningen flera gånger per år.