Unika svenska data: Effektiv behandling vid Crohns sjukdom kan minska samhällskostnaderna

Att behandla de svårast sjuka så effektivt som möjligt är inte bara en vinst för patienten utan kan även vara lönsamt för samhället. Det är slutsatsen av den första svenska studien som samlat in data på kostnader för Crohns sjukdom på patientnivå (1). I Sverige lider mer än 20 000 personer av Crohns sjukdom.

Totalt kostade Crohns sjukdom samhället nästan 1,8 miljarder kronor 2007 (2). Denna nya studie visar att cirka 80 procent av kostnaderna är koncentrerade till en mindre grupp personer med en svår och mer aktiv sjukdom. Studien visar även att kostnader kopplade till produktionsbortfall, så kallade indirekta kostnader, utgör drygt två tredjedelar (1). Studien presenteras idag på den internationella kongressen UEGW (United European Gastroenterology Week) i Wien.

– Slutsatsen från denna svenska studie är att effektiv behandling för att få patienter symtomfria kan vara kostnadsbesparande för samhället. Studien visar att patienter som var symtomfria hade signifikant lägre vårdkostnader och bättre livskvalitet än patienter med svår och aktiv sjukdom utan behandling eller som inte svarade på behandling, säger Professor Stefan Lindgren, sektionen för Gastroenterologi vid Universitetssjukhuset MAS i Malmö och huvudprövare för studien.

Vid Crohns sjukdom angriper de egna immuncellerna delar av tarmen och orsakar en inflammatorisk process. Behandlingen går ut på att försöka hejda eller dämpa inflammationen. Crohns sjukdom bryter oftast ut vid 15 till 30 års ålder, vilket påverkar dessa personer under deras mest produktiva period i livet.

– Ett problem är att dagens behandlingsalternativ ibland tappar effekt eller att patienterna inte tål behandlingen. Det finns därför behov av nya behandlingsalternativ. Detta är viktigt för att kunna ge personer med Crohns sjukdom bättre möjlighet att hantera sin sjukdom och öka livskvaliteten, säger Stefan Lindgren.

Mer om studien
Studien är den första i sitt slag i Sverige som samlat in data på kostnader för Crohns sjukdom på patientnivå. Syftet med denna retrospektiva studie var att beräkna de samhällsekonomiska kostnaderna, både direkta och indirekta, och hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL) vid olika svårighetsgrader och behandlingar av Crohns sjukdom samt att identifiera faktorer för att kunna förutsäga vårdkostnader. I samband med besök på kliniken skattades patientens resursutnyttjande upp till ett år tillbaka i tiden.

Data samlades in med hjälp av ett frågeformulär som riktades till patienten, en forskningssjuksköterska och den behandlande läkaren.

Totalt har 420 patienter från fyra olikas sjukhus deltagit. Rekryteringen startade i augusti 2007 och avslutades i februari 2008. Patienterna i studien var 18 år eller äldre och hade fått sin diagnos minst tolv månader innan de rekryterades. Medelåldern var 50 år och patienterna hade i genomsnitt varit sjuka i 20 år. I studien ingick ungefär lika många män som kvinnor (46% män) och närmare två tredjedelar arbetade (64%).

Patienterna i studien delades in i fem grupper; 169 symtomfria (remission), 121 svarar på behandling, 97 aktiv sjukdom (patienter med hög sjukdomsaktivitet som inte fick behandling eller där de var oklart om de svarade på behandling), 27 svarar ej på tillgänglig behandling (refraktära) samt 2 genomgått kirurgi. De tre sista grupperna var de med svårast och mest aktiv sjukdom.

Studien har genomförts på Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm, Linköpings Universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg och Universitetssjukhuset MAS i Malmö. Studien har sponsrats av UCB Nordic.

Studien visade att den genomsnittliga kostnaden per månad var 6 671 kronor och nästan 2/3 (64%) av de totala kostnaderna kunde kopplas till produktionsbortfall, det vill säga indirekta kostnader. Av de direkta kostnaderna kopplades 45 procent till sjukhusvård och 30 procent till läkemedel. Samtliga patienter i de fyra grupperna som inte var i remission visade sig ha en statistiskt signifikant högre kostnad än patienter i remission, det vill säga patienter utan symtom (p<0,001).

De 20 procent av patienterna i studien med de högsta kostnaderna stod för mer än tre fjärdelar av de totala kostnaderna i studien (78%). Gruppen med så kallade refraktära patienter, det vill säga patienter som inte svarar på eller blir hjälpta av tillgänglig behandling hade den högsta kostnaden, frånsett kirurgi. Patienter i studien behövde i genomsnitt en dag på sjukhus per år. Refraktära patienter behövde mest, tre dagar per år, medan gruppen symtomfria behövde minst (0,6). När det gällde besök inom primärvården var genomsnittet fyra besök per år. Även här hade refraktära patienter flest besök, nästan sju per år, medan gruppen symtomfria behövde minst (1,6).

29 procent av patienterna behandlades med immunförsvarshämmade läkemedel, 28 procent med 5-ASA läkemedel, 14 procent med kortison och 4 procent med biologiska läkemedel.

En analys visade att sjukdomsaktiviteten mätt med Harvey-Bradshaw Index (HBI) är den viktigaste faktorn för att kunna förutse vårdkostnader, en poängs höjning medförde en ökad kostnad med 25 procent (p<0,001). Medelvärde för HBI var i studien 4,5.

Bästa hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL) där 1,0 är lika med en perfekt hälsa upplevde gruppen som var symtomfria (remission) med ett genomsnittligt betyg på 0,92.

Om Crohns Sjukdom
Crohns sjukdom tillhör, liksom ulcerös kolit, gruppen inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD). Crohns sjukdom blir allt vanligare och drygt 20 000 patienter, främst under 40 år, bedöms idag ha sjukdomen i Sverige. Varje år nyinsjuknar omkring femhundra svenskar i sjukdomen och Sverige anses vara ett högriskområde för IBD.

Crohns sjukdom är en kronisk inflammation som kan drabba både tunntarmen och tjocktarmen. Orsakerna till sjukdomen är fortfarande okända. Crohns sjukdom går i skov, vilket innebär att den kommer och går i perioder. Symtomen är i första hand diarré, blödningar från tarmen, viktminskning, trötthet, feber och allmän sjukdomskänsla. Besvär från ändtarmen, ledbesvär och hudförändringar är andra symtom.

För mer information
Professor Stefan Lindgren, sektionen för Gastroenterologi vid Universitetssjukhuset MAS i Malmö, 040-33 23 06, stefan.lindgren@med.lu.se

Britt Sundman-Engberg, medicinsk rådgivare inflammation, UCB, 0730-26 25 25, britt.sundmanengberg@ucb-group.com

Om UCB
UCB är ett ledande globalt läkemedelsföretag inom biomedicin. Vi är hängivna forskning, utveckling och marknadsföring av innovativa läkemedel med fokus på områdena centrala nervsystemet och inflammatoriska sjukdomar. Försäljningen uppgick 2007 till 3,6 miljarder euro. UCB har sitt huvudkontor i Bryssel och finns representerat i mer än 40 länder. Företaget har över 12 000 anställda. UCB är börsnoterat (Euronext Brussels Exchange).

För ytterligare information: www.ucb-group.com samt www.inflammation.nu

UCB Pharma AB, Stureplan 4c, 114 35 Stockholm, UCB NORDIC A/S Arne Jacobsens Allé 15 DK - 2300 Köpenhamn S, Danmark

Referenser
1. J Mesterton, L Jönsson, R Befrits, S Almer, I Friis-Liby, S Lindgren, Resource use and societal costs in Crohn’s disease in Sweden, Abstarct, Poster presentation UEGW, Wien 2008-10-22. Se även publikation av studien i tidskriften Inflammatory Bowel Diseases, 2009, (15), 12, 1882-1890.

2. Lapidus A. Crohn's disease in Stockholm County during 1990-2001: an epidemiological update. World J Gastroenterol 2006;12:75-81.