Färre flickor på Umeås fritidsgårdar – nu satsar fritidsnämnden på utveckling

Andelen flickor och ickebinära som besöker Umeå kommuns mötesplatser för unga, det vill säga fritidsgårdar och ungdomens hus, har minskat från 39 till 34 procent på två år. Efter en analys föreslår fritidsförvaltningen en rad åtgärder för att vända trenden och skapa mer inkluderande och trygga miljöer för alla unga.

Efter att andelen flickor som besöker fritidsgårdar och mötesplatser för unga har minskat de senaste åren har fritidsnämnden tidigare gett förvaltningen i uppdrag att göra en analys och utifrån den ta fram en handlingsplan. Analysen, som bland annat bygger på besöksstatistik, nationella jämförelser, insikter från målgruppen samt erfarenheter och reflektioner från verksamheten, presenterades för fritidsnämnden under decembersammanträdet.

– Unga i Umeå ska känna sig välkomna, trygga och representerade på våra fritidsgårdar och ungdomens hus. Vi ser allvarligt på utvecklingen och vill säkerställa att våra mötesplatser även i framtiden ska uppfattas som attraktiva för alla unga. Det handlar om att lyssna på ungdomarna och anpassa verksamheten efter deras behov, säger Ari Leinonen (S), fritidsnämndens ordförande.

Flera orsaker bakom minskningen

Analysen visar att minskningen av flickors och ickebinäras deltagande i fritidsverksamheten i Umeå följer ett nationellt mönster. orsakerna kan sammanfattas i två olika teman:

• Förändringar i samhället som verksamheten inte kan påverka direkt men som man behöver bemöta och hantera. Det handlar till exempel om nya beteendemönster bland ungdomar samt ökade förväntningar i samhället vilket leder högre nivåer av stress och oro bland många flickor
• Orsaker som verksamheten till stor del kan påverka själv genom internt arbete, till exempel hur mötesplatserna upplevs och vilka budskap som sänds ut till ungdomar och deras vårdnadshavare.

Åtgärder för ökad jämställdhet på mötesplatserna

För att vända trenden föreslås flera åtgärder som behöver komplettera varandra och som behöver genomföras på olika nivåer, strategiskt såväl som operativt.

– Det behöver göras förändringar av verksamheten för att fler flickor ska vilja besöka kommunens fritidsgårdar och mötesplatser för unga. Med analysen i ryggen kan verksamheten nu ta fram nya gemensamma arbetssätt, kompetensutveckling och bättre kommunikation för att attrahera fler unga och framför allt tjejer, säger Joline Göttfert (M), vice ordförande i fritidsnämnden.

Bland åtgärderna nämns bland annat:

• Stärkt systematiskt kvalitetsarbete och gemensamma rutiner på alla mötesplatser.
• Utveckling av riktade verksamhetsformer och aktiviteter som lockar fler flickor och ickebinära.
• Kompetensutveckling inom normkritik och bemötande.
• Ett nytt medlems- och kommunikationssystem för bättre trygghet och kontakt med både unga och deras vårdnadshavare.
• En budskapskampanj, riktad till unga och deras vårdnadshavare, som tydliggör vilken verksamhet mötesplatserna strävar efter att vara och som förmedlar att verksamheten är trygg och inkluderande för alla.

Det krävs uthålligt och kunskapsbaserat arbete för att skapa jämlika och trygga mötesplatser för alla unga i Umeå. De mötesplatser som redan arbetat aktivt med struktur, riktat innehåll och relationsskapande visar att förändring är möjlig för hela verksamheten.

Mer information

Ari Leinonen (S)
ordförande
fritidsnämnden
070-567 92 14
ari.leinonen@umea.se

Joline Göttfert (M)
vice ordförande
fritidsnämnden
070-750 08 13
joline.gottfert@umea.se

Matilda Tapani
verksamhetschef
Fritid unga
090-16 16 47
072-214 26 45
matilda.tapani@umea.se