Umeå kommun

I och med ett ökat antal elever i förskoleklass och grundskola samt start av en ny högstadieskola krävs nya regler för ansökan till och skolplacering på kommunal skola.
– Det är viktigt med tydliga regler när vårdnadshavare ska söka skola till sina barn, säger Moa Brydsten (S), ordförande i för- och grundskolenämnden.

Barn/elever som ska börja förskoleklass eller åk 7 och som är folkbokförda i Umeå kommun och önskar plats i en kommunal skola omfattas av de nya reglerna. Vårdnadshavare gör ansökan via kommunens e-tjänst med önskemål om skola/skolor.

Om barnet går i åk 6 på en skola där det också finns åk 7 har barnet placeringsförtur och behöver inte göra en ansökan om man vill ha fortsatt placering på skolan. I ansökan ska tre olika skolor i prioriteras. Ansökan till fristående skola gör direkt till den skolan.

Fler sökande än platser på skolan

Om det är fler sökande än det finns platser på skolan sker urval till skolplacering enligt:

1. Synnerliga skäl för förtur till plats på skolan
2. Syskonförtur:
   Omfattar barn boende i samma hushåll/familj som har syskon som samtidigt går i år F­-3 på den aktuella skolan det läsår barnet ska börja i förskoleklass. Syskonförtur gäller endast till en elevs närområdesskolor.
3. Relativ närhet:

Exempel: Albin har 800 meter till den skola han önskat och 950 meter till sin näst närmaste skola (950-800=150 meter).

Elin har 500 meter till skolan hon önskat och 550 meter till sin näst närmaste skola (550-500=50 meter). I det här fallet blir det Albin som får platsen på den önskade skolan eftersom han skulle få längre till den alternativa skolan.

Om vårdnadshavare inte lämnar önskemål om skola eller om eleven inte får plats på någon av de skolor vårdnadshavare önskat placeras eleven på en närområdesskola, eller om det inte finns någon närområdesskola, på reserverad skola dit skolskjuts anordnas.

Kontakt:

Moa Brydsten (S)
ordförande
för- och grundskolenämnden
076-774 73 37

Elmer Eriksson (M)
vice ordförande
för- och grundskolenämnden
070-330 24 15

Umeå kommuns befolkningsprognos för perioden 2018–2029 visar på en ökning med
ca 2 200 elever i Umeå kommun varav 1700 elever i Umeå tätort. För- och grundskolenämnden har därför beslutat om en skolstruktur gällande 2019–2029 för kommunala högstadieskolor i Umeå tätort.

Beslutet innebär:

• Att en ny högstadieskola byggs i det geografiska området Tomtebo/Carlshem med elevkapacitet för 6 parallella årskurser samt grundsärskolan åk 7–9.
• Att Sjöfruskolans och Carlshöjdsskolans nuvarande högstadieverksamheter flyttas till den nya skolan på Tomtebo/Carlshem ht 2022.
• Att Grubbeskolan och Västangård skola får en sammanlagd elevkapacitet på 8 parallella årskurser.

• Att Teg Centralskola och Linnéaskolan föreslås få en sammanlagd elevkapacitet på 8 parallella årskurser.
• Att Bräntbergsskolan blir kvar som högstadium med en kapacitet för 3 paralleller.

• Att övriga nuvarande högstadieskolor i Umeå tätort fortsätter som högstadieskolor.
• Att högstadiet i nya Maja Beskowskolan startar ht 2019 med undervisning i upp till 6 klasser i åk 7. Vårdnadshavares skolval får styra placeringen av elever på den nya skolan.
• Att vårdnadshavare till elever som börjar åk 7 söker skola enligt Umeå kommuns regler för ”Söka skola”.
• Att med utgångspunkt i de styrande principerna följa utvecklingen av skolans organisation ur ett elev- och verksamhetsperspektiv.
• Att ge förvaltningen i uppdrag att säkerställa lämpliga lokaler för evakueringen av Tegs centralskola i samband med renoveringen.
• Att utreda möjligheter för högstadium i centralt läge som ska tas i anspråk under slutet av prognosperioden.

– Utredningen visar att det finns en risk för ett minskat elevantal på Bräntbergsskolan. Med en hög andel vårdnadshavare som önskar Bräntbergsskolan i första hand så kan dock skolan få ett tillräckligt elevunderlag som högstadieskola. I det här läget väljer vi därför att följa elevutvecklingen med förhoppning att skolan kan vara en förstahandsskola för många vårdnadshavares och elever i närområdet, säger Moa Brydsten (S), ordförande i för- och grundskolenämnden.

En ny skolstruktur för högstadieskolor i Umeå tätort ska ge plats för fler elever på högstadiet och samtidigt bidra till att elever i låg- och mellanstadiet ska kunna få plats i en skola nära hemmet. Skolstrukturen ska också bidra till att skolorna ska ha ett tillräckligt elevunderlag för en stabil hållbar personalplanering med behöriga lärare och med god tillgång till elevhälsans funktioner

Målet med den nya strukturen är att kunna garantera att det finns skollokaler som år 2024 har plats för minst 40 parallella årskurser på högstadiet med plats för ca 3 300 elever. Att jämföra med dagens 30 parallella årskurser med plats för ca 2 500 elever.

– Med detta beslut har vi goda förutsättningar att i en växande stad bereda plats för fler elever i de kommunala skolorna med god utbildningskvalité och en likvärdig skola utan skolsegregation, säger Moa Brydsten (S), ordförande i för- och grundskolenämnden

Kontakt:

Moa Brydsten (S)
ordförande
för- och grundskolenämnden
076-774 73 37

Elmer Eriksson (M)
vice ordförande
för- och grundskolenämnden
070-330 24 15

Det ökande antalet barn under kommande år innebär att för- och grundskolenämnden har fått ett tillskott på 94,4 miljoner kronor i fullmäktiges budgetbeslut för 2019.
– Jag är glad för förstärkningen på 94 miljoner, den kommer att behövas för att vi ska kunna hantera det ökande antalet barn och elever och säkerställa en god kvalitet även i fortsättningen, säger Moa Brydsten (S), ordförande i för- och grundskolenämnden.

Nämndens budgetram för 2019 är 1 911,8 miljoner kronor. Trots ett prognostiserat underskott för 2018 på 50 miljoner kronor finns förutsättningar för en budget i balans för 2019, säger Moa Brydsten (S),

Prioriteringar

I budgeten för 2019 prioriteras kompensation för bedömda löneökningar, sk indexuppräkning, för alla nämndens verksamheter. Dessutom prioriteras tillskott för volymökningar i kärnverksamheten vilket möjliggör samma personaltäthet som budgeten 2018 för förskolorna och grundskolorna. Sammantaget utgör detta 83,6 mnkr av resurstillskottet till nämnden.

Utöver detta prioriteras bl a budgetförstärkningar avseende medel för barn /elever med extraordinära behov 6,9 mnkr och skolskjutskostnader 2 mnkr. Detta som en följd av fler barn och elever i nämndens verksamheter.
– Inför 2019 är jag mycket glad att kunna fatta beslut om en budget utan åtstramande åtgärder. Verksamheterna har kämpat hela året med att anpassa sig till 2018 års nivå och det känns då extra skönt med en budget utan effektiviseringar för 2019, säger Moa Brydsten.

­­­Statsbidrag

Genom det nya statsbidraget Likvärdiga förutsättningar, som innebär 25 mnkr för Umeå kommun 2019, kommer förstärkningar inom elevhälsan och utökade satsningar inom grundskolan också att möjliggöras under 2019.
– Ett välbehövligt tillskott för elever och personal i vår verksamhet, säger Moa Brydsten

Så här har för- och grundskolenämnden prioriterat budgetförstärkningen för 2019:
Kulturverksamhet 0,7 miljoner kronor 
Förskola 19,8 miljoner kronor
Förskoleklass 1,4 miljoner kronor
Grundskola 47,9 miljoner kronor
Grundsärskola 2,8 miljoner kronor
Fritidshem 8,0 miljoner kronor
Skolgemensam verksamhet 11,2 miljoner kronor
Adm/nämnd 2,8 miljoner kronor

Summa:94,4 miljoner kronor

Uppdragsplan

Fokus i uppdragsplanen ligger fortsättningsvis på de tre områdena:
Förbättrade studieresultat, attraktiv utbildning samt ökad likvärdighet.

Kontakt
Moa Brydsten (S)
ordförande
för- och grundskolenämnden
076-774 73 37

Elmer Eriksson (M)
vice ordförande
för- och grundskolenämnden
070-330 24 15

År 2025 ska de kommunala gymnasieskolorna ha högst meritvärde och genomströmning i kommungruppen större städer. Då ska också pojkarna prestera 20 procent bättre än genomsnittet i samma grupp. Det framgår av gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens uppdragsplan.

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden får ett tillskott på 20 miljoner kronor 2019 för indexuppräkningar och volymökningar inom gymnasieskolan. Efter flera år med volymminskningar i åldersgruppen 16–18 år ökar denna grupp. Enligt den senaste befolkningsprognosen ökar antalet ungdomar 16–18 år med 1100 (32 procent) under de kommande tio åren. Ökningen motsvarar en normalstor gymnasieskola.
– Utifrån detta har vi gett förvaltningen i uppdrag att utreda förutsättningarna för en ny gymnasieskola, säger Peter Vigren (S), ordförande i gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden.

Bedömningen är även att antalet elever från andra kommuner fortsätter att öka.
– Riksidrottsgymnasierna i friidrott och innebandy är en viktig anledning till detta, men också att kranskommunerna har ett begränsat utbud av gymnasieutbildningar, säger Peter Vigren.

Gymnasieskolans budgetram styrs huvudsakligen av en politisk beslutad resursfördelningsmodell. I oktober beslutade nämnden om en ny resursfördelningsmodell från 2019 för de nationella programmen. Skolorna kommer att få samma förutsättningar som tidigare år, med undantag för eventuell effekt av meritvärdestillägget som är en ny parameter i den nya resursfördelningsmodellen.

Utifrån det stora mottagandet av nyanlända för ett par år sedan, och att alltfler av dessa fått besked om uppehållstillstånd, har SFI haft en kraftig volymökning under 2018. En förändrad lagstiftning om utbildningsplikt för nyanlända inom etableringsprogrammet har också bidragit till volymökningen. Denna nivå bedöms hålla i sig under 2019.

Kontakt:
Peter Vigren (S)
Ordförande
070-549 46 99
peter.vigren@umea.se

Kommunstyrelsens arbetsutskott, KSAU, omvandlas till ett näringslivs- och arbetsutskott, KSNAU. I övrigt har kommunstyrelsen ett planeringsutskott, KSPLU, och ett nytt hållbarhetsutskott, KSHU.

Kommunstyrelsen har beslutat om val av ledamöter samt arbetsordning för sina utskott, och en nyhet är att arbetsutskottet numera är ett näringslivs- och arbetsutskott.

– Det är för att lyfta näringslivsfrågorna, som ofta hamnat lite i skymundan av tidskrävande planeringsärenden i näringslivs- och planeringsutskottet, säger kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg (S).

Budgetberedning

Näringslivs- och arbetsutskottet beslutar vidare i exempelvis upphandlingsärenden och omdisponering inom drift- respektive investeringsbudget. Utskottet utgör dessutom kommunstyrelsens budgetberedning och valutskott. KSNAU har bland annat också ett övergripande ansvar för den digitala transformeringen och AI.

Ordinarie ledamöter från den 27 november är Hans Lindberg (S), ordf; Anders Ågren (M), vice ordf; Janet Ågren (S); Tomas Wennström (S); Ulrika Edman (V); Mattias Larsson (C); Peder Westerberg (L).

Ledamöter i PLU och HU

Ordförande i PLU är Janet Ågren (S). Övriga ordinarie ledamöter är Anders Ågren (M), vice ordf; Hans Lindberg (S); Mikael Berglund (S); Mattias Larsson (C); Peder Westerberg (L); Bore Sköld (V).

Ordinarie ledamöter i det nya hållbarhetsutskottet är Nils Seye Larsen (MP), ordf; Lena Riedl (M), vice ordf; Janet Ågren (S); Andreas Lundgren (S); Åsa Bäckström (V); Robert Axebro (C); Björn Kjellsson (L).

I enlighet med tidigare beslut i fullmäktige om kommunens nya organisation har kommunstyrelsens personalutskott ersatts av personalnämnden.

Mer information:

Hans Lindberg (S)
ordförande
kommunstyrelsen
Umeå kommun
090-16 12 01
070-589 01 66
hans.lindberg@umea.se

Anders Ågren (M)
1:e vice ordförande
kommunstyrelsen
Umeå kommun
090-16 23 17
070-341 67 64
anders.agren@umea.se

Efter ett nytt cykeltrafikprogram och ett första fotgängarprogram tidigare i år, ska Umeå kommun nu utarbeta ett kollektivtrafikprogram. Programmet ska konkretisera hur framtida arbete ska ske för att fler ska välja att åka kollektivt samt hur man kan förbättra för befintliga resenärer.

Kommunfullmäktige har fastslagit målet om att andelen resor som görs med kollektivtrafik, cykel eller till fots tillsammans ska utgöra minst 65 procent av alla resor för boende inom Umeå tätort till år 2022. Översiktsplanen anger att stomlinjenätet ska utformas med färre antal linjer än i dag men med tätare trafik över hela dygnet och med tydlig prioritering av framkomlighet. Det beskrivs också att det är nödvändigt att komplettera och bygga staden inifrån genom förtätning i de centrala delarna samt längs kollektivtrafikens stomlinjer.

– Umeå växer stadigt och dessutom ökar antalet resor per invånare. Kollektivtrafiksystemet måste utvecklas och anpassas för att kunna möta behoven. Det handlar om sådant som linjenät och turtäthet men också att använda ny teknik, säger tekniska nämndens ordförande Lena Karlsson Engman (S).

Stomlinjer, hållplatser m.m.

Nämnden har godkänt uppdragsbeskrivningen för kollektivtrafikprogrammet. Utöver en nulägesbeskrivning ska det bland annat innehålla följande: vilka gator som ska utformas för kollektivtrafik, stomlinjer, kompletterande linjenät, anropsstyrd trafik, utformning av och avstånd mellan hållplatser för de olika linjetyperna, behov av direktlinjer mellan stadsdelar utan att passera centrum samt multimodala resor (kombinationer av olika transportslag).

Något av programmets övriga innehåll:

- Betalsystem, tidtabeller, turtäthet
- Realtidssystem
- Utformning av fordon
- Tillgänglighet för funktionsnedsatta
- Anropsstyrd trafik
- Framtid – t.ex. autonoma fordon, delningstjänster

Efter förankring hos berörda kommunala verksamheter, bolag och politiker ska programmet ut på extern remiss under hösten 2019.

Mer information:

Lena Karlsson Engman (S)
ordförande
tekniska nämnden
Umeå kommun
090-16 12 32
070-296 12 32
lena.karlsson-engman@umea.se

Stefan Nordström (M)
vice ordförande
tekniska nämnden
Umeå kommun
070-690 79 39
stefan.nordstrom@umea.se

Karin Isaksson
teknisk chef
Umeå kommun
090-16 14 39
070-332 25 32
karin.isaksson@umea.se

Eva Maaherra Lövheim
trafikplanerare
Umeå kommun
090-16 53 40
070-950 31 25
eva.lovheim@umea.se

Frida Bergström
trafikplanerare
Umeå kommun
090-16 14 76
070-238 41 18
frida.b.bergstrom@umea.se

Kulturnämnden har fattat beslut om hur medlen ska fördelas under 2019. Föreningar, festivaler och studieförbund får dela på ca 30 mnkr under nästa år. Det beslutade kulturnämnden vid sammanträdet den 22 november. Bland de föreningar som får ökade bidrag finns till exempel Folkets bio, Pilgatan och teatrarna.

För studieförbundens del ligger bidragen kvar på samma nivå som ifjol, ca 8,6 mnkr. Däremot upphör den tidigare gemensamma potten på 215 000 kr och det blir istället utökade bidrag till tillfälliga kulturarrangemang.

Förändringar i stöd till festivalerna

Umeås många festivaler är viktiga och uppskattade inslag i stadens kulturliv. Kulturnämnden har inför 2019 sett över bidragen till festivalerna och gjort några förändringar jämfört med 2018. Littfest, Umefolk, Uma Obscura och Umeå Pride får alla utökade bidrag. Norrlandsoperans uppdrag att arrangera en MADE-festival upphör, däremot får Rum för Performance bidrag och budgeten för Jazzfestivalen tydliggörs.

Humlans bidrag förändras och innebär en minskning med 483 000 kr jämfört med 2018 (festivaler inkluderat). Det blir inget bidrag till Umeå Open eller PopUp, istället avsätts en pott för musikarrangemang.

Fördelning av medel under 2019

Budgeten på 117,7 mnkr, som beslutats av kommunfullmäktige, innebär en justering med 2,3 miljoner (jämfört med 2018) för att täcka 2019 års ökade personal- och driftskostnader. Ett effektiviseringskrav på 2,7 mnkr beslutat av kommunfullmäktige i juni har bland annat fått till följd att indexuppräkningen för allt utom personalkostnader uteblir.

Fördelningen av medlen inom Umeå kommun kulturs större verksamhetsområden ser ut enligt följande:

• Stöd till föreningar, festivaler och studieförbund 30,1 mnkr
• Stab/styrelse 2,8 mnkr
• Verksamhetsservice/administrativa avdelningen 7,4 mnkr
• Programverksamhet 14,9 mnkr
• Biblioteksverksamhet 55,2 mnkr
• Museiverksamhet 7,2 mnkr

Kontakt

Tomas Wennström (S)
ordförande kulturnämnden
Umeå kommun
070-326 76 27
tomas.wennstrom@umea.se

Ewa Westman Modig (M)
vice ordförande kulturnämnden
Umeå kommun
070-562 78 60
eva.westman.modig@umea.se