Så mår umeåborna – resultat från folkhälsoundersökningen Jämlika liv 24

I Umeå upplever många invånare att de har en god hälsa, men det finns tydliga skillnader mellan olika grupper. Kvinnor, personer som har svåra besvär av en funktionsnedsättning och de med kortare utbildning uppger oftare sämre hälsa än andra. Även ålder och bakgrund påverkar måendet.

–Jämlika liv 24 kan användas som stöd till folkhälsoplanerande åtgärder inom flertal kommunala verksamheter, men även som politiska beslutsunderlag, säger Ann-Margrethe Iseklint, utvecklingsstrateg inom folkhälsa i Umeå kommun.

Uppföljning av tidigare undersökning

Jämlika liv 24 är andra gången Umeå kommun genomför den omfattande folkhälsoundersökningen Jämlika liv. Jämlika liv genomfördes första gången 2020[LP1] . Årets uppföljning gör det nu möjligt att jämföra utvecklingen över tid. Resultaten ger en viktig bild av hur umeåbornas hälsa, levnadsvanor och livsvillkor har förändrats de senaste fyra åren.

Ökad stress och oro, särskilt bland unga

Undersökningen visar att stress och oro har ökat bland umeåborna sedan 2020. Många oroar sig för klimatförändringar, desinformation som kan skada demokratin, tilliten i samhället, antibiotikaresistens, och för att Sverige ska hamna i krig.[AI2] Fler rapporterar om sämre sömn och en försämrad ekonomisk situation i hushållen. Det är särskilt unga som upplever ökad stress och oro, framför allt unga kvinnor. De upplever mer daglig stress, oro och ångest. Ungas tandhälsa och sömnkvalitet har försämrats, dessutom har vardagsmotionen minskat, och stillasittandet ökat.

–Umeås folkhälsoundersökningar visar att våra yngsta generationer har utvecklat ett digitalt beroende som de själva tycker har gått för långt och som kraftigt påverkar deras sömn och allmänna mående. Vi behöver diskutera hur vi kan vända den utvecklingen, säger Arvid Lundberg (MP), ordförande för kommunstyrelsens hållbarhetsutskott.

Mindre alkohol men mer snus bland unga

Att helt avstå från alkohol har blivit vanligare bland unga, men användningen av snus har däremot ökat. I Umeå kommun snusar kvinnor dessutom mer än genomsnittet för kvinnor i riket. Vad gäller alkohol så dricker män generellt sett både oftare och en större mängd alkohol än kvinnor. Alkoholkonsumtionen skiljer sig dock inte bara mellan män och kvinnor, och olika åldersgrupper, utan även bland personer med olika utbildningsbakgrund. De med en längre utbildning dricker oftare men mindre mängd än de som har en gymnasial eller förgymnasial utbildning.

Extra utsatta

En grupp som sticker ut i negativ bemärkelse vad gäller hälsa, är de som har svåra besvär av en funktionsnedsättning. Gruppen rapporterar relativt höga nivåer av utsatthet för våld, ekonomiska problem och ohälsa. Gruppen känner dessutom generellt sett mindre tillit till andra.

Bättre luft i bostadsområden

En positiv förändring är att luften upplevs som bättre i närheten av bostäder. Framför allt gäller det minskade problem med bilavgaser. En anledning till det förbättrade läget kan vara genomförda åtgärder inom miljöåtgärdsprogrammet i Umeå kommun. Undersökningen visar även minskade problem med besvärande tobaksrök i anslutning till bostäder.

–Det är speciellt viktigt att vi begränsar luftföroreningar i närhet av förskolor och skolor, eftersom våra barn och unga är extra känsliga för de skadliga effekterna som luftföroreningar ger, säger Ann-Margrethe Iseklint.

Många trivs i sitt boende

Det är 91 procent som svarar att de trivs bra eller mycket bra i sitt boende, och hela 97 procent som känner sig trygga eller mycket trygga i sitt bostadsområde. Trots dessa positiva siffror är det dock relativt vanligt att kvinnor, och de med svåra besvär av en funktionsnedsättning, avstår från att gå ut ensamma när det är mörkt ute.

Om Jämlika liv

Jämlika liv är en enkätundersökning om folkhälsa som Umeå kommun genomfört vid två tillfällen. Första gången under 2020 och nu senast under 2024. Undersökningens resultat bidrar till att kartlägga hur den vuxna befolkningen (16 år och uppåt) i Umeå kommun mår. Undersökningen är ett viktigt led i kommunens folkhälsoarbete och arbetet för en jämlik och jämställd hälsa i enlighet med de nationella folkhälsomålen. Undersökningen kartlägger invånares hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. 2024 års undersökning besvarades av 2180 slumpvis utvalda invånare i Umeå kommun.

Kontaktpersoner

Ann-Margrethe Iseklint
utvecklingsstrateg folkhälsa, Umeå kommun
Telefon: 070-644 15 57
ann-margrethe.e.iseklint@umea.se

Arvid Lundberg (MP)
ordförande Umeå kommunstyrelses hållbarhetsutskott
Telefon: 070-695 93 60
arvid.lundberg.2@umea.se