Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Synen på dokumentation kan påverka särskilt stöd i förskolan

    En ny studie från Umeå universitet visar att dokumentationen av särskilt stöd i förskolan varierar beroende på organisationens nivå. Digitala system kan påverka arbetssätt, skapa hierarkier och formar synen på dokumentationens värde och relevans för barnens utveckling.

     Förskolepedagog tittar på en surfplatta med barn utomhus på en förskola.
  • Ny forskning lyfter skolkuratorns otydliga roll i skolan

    Ny forskning visar att skolkuratorers roll är otydlig trots lagens krav på hälsofrämjande arbete. Istället präglas deras arbete av akuta insatser. Avhandlingen pekar på behovet av tydligare riktlinjer och strukturer för att stärka elevhälsans funktion.

  • När AI kliver in i klassrummet – EU satsar på morgondagens lärare

    EU satsar på att rusta morgondagens lärare med kompetens inom AI genom ett internationellt projekt med närmare 16 miljoner kronor i stöd. Umeå universitet deltar för att stärka sambandet mellan forskningsbaserad kunskap och praktisk undervisning i skolorna.

  • Svenska och finska elever drabbas av matematikångest redan i årskurs 4

    En ny studie från Umeå universitet visar att svenska och finska elever redan i årskurs 4 lider av matematikångest, vilket påverkar deras skolprestationer. Jonatan Finell undersöker sambanden mellan ångest, arbetsminne och självuppfattning och föreslår förebyggande åtgärder.

  • Ny utrustning är ingen genväg till önskad undervisning

    Datorer, OH-apparater, skolbänkar och annan utrustning har satt sin prägel på undervisningen i den svenska skolan under olika tider. Samtidigt har utrustningen också förändrats av idéerna om hur undervisningen borde bedrivas. Detta är något som Andreas Westerberg visar i en ny avhandling vid Umeå universitet.

  • Psykisk ohälsa ökar särskilt bland lågpresterande elever

    Ny forskning från Umeå universitet visar att psykisk ohälsa har ökat de senaste decennierna, särskilt bland elever med svaga skolresultat. Sambandet mellan skolmisslyckanden och psykiatriska diagnoser har stärkts, liksom dödligheten i självmord och missbruk. Forskarna ser ett tydligt behov av att analysera skolans förändringar och deras påverkan på ungas välmående.

  • Därför väljer skolledare att lämna sina jobb

    Forskning från Umeå universitet visar att arbetsmiljön och organisationen har en avgörande betydelse för skolledare i valet att lämna sina jobb eller inte. Förhoppningen är att forskningen ska leda till att skapa stabilare skolor med bättre långsiktig kvalitet.

  • ”Engelska för alla?”

    Att lära sig svenska är viktigt för nyanlända ungdomar. Inte minst för att underlätta övergången till gymnasiet. Men något som ofta glöms bort och lätt hamnar i periferin i det här sammanhanget är undervisningen i engelska. Det visar en ny avhandling av Jenny Bergström vid Umeå universitet.

  • Jämlik digitalisering i skolan kräver inkluderande styrning

    Ulrika Gustafssons forskning visar hur kommunernas storlek och resurser påverkar digitaliseringens genomförande. Resultaten pekar på två huvudsakliga arbetssätt: ett med stort individuellt ansvar och ett som fokuserar på tydlig samordning.

  • Litteraturens demokratiska potential ligger i att störa

    Skönlitteraturen kan spela en viktig roll i skolans demokratiarbete – dock inte genom att förmedla goda värderingar, utan att skapa utmanande diskussioner om svåra ämnen. Det menar Louise Almqvist i en ny avhandling i litteraturdidaktik från Umeås universitet om litteraturundervisning som värdegrundsarbete.

  • ADHD och autism – en växande utmaning för skolan

    Många svenska grundskolor har specialanpassade verksamheter för elever med ADHD och autism. En färsk studie från Umeå universitet har undersökt hur särskiljande verksamheter organiseras och genomförs, samt vilka effekter det har på elevernas inkludering i den ordinarie skolan.

Visa mer