Gå direkt till innehåll
Rubén Bernardo-Madrid och de andra forskarna blev överraskade över att mönstret för hur arterna spridit sig såg likadant ut, oavsett livsform. Foto: Gabrielle Beans
Rubén Bernardo-Madrid och de andra forskarna blev överraskade över att mönstret för hur arterna spridit sig såg likadant ut, oavsett livsform. Foto: Gabrielle Beans

Pressmeddelande -

En enda regel kan förklara livets utbredning på jorden

En ny studie publicerad i Nature Ecology & Evolution visar att en enkel regel tycks styra hur livet är organiserat på jorden. Forskarna menar att denna regel bidrar till att förklara varför arter fördelar sig som de gör över planeten. Upptäckten hjälper oss att förstå livet på jorden och hur ekosystem påverkas av globala miljöförändringar.

Vid första anblick kan jorden framstå som en samling av helt olika världar. Varje område har sina egna arter och unika miljöförhållanden. Men bakom mångfalden döljer sig ett universellt mönster, visar ny forskning ledd från Umeå universitet. Upptäckten ger forskare nya möjligheter att förstå hur biologisk mångfald har formats genom historien – och hur den kan komma att påverkas av framtida globala förändringar.

Jorden är indelad i stora biogeografiska regioner, så kallade bioregioner, som skiljs åt av hav, bergskedjor eller extrema klimat. Dessa naturliga barriärer begränsar arters spridning och gör varje region till ett slags naturligt experiment, där unika grupper av arter har utvecklats under skilda förutsättningar och olika tidsförlopp.

I denna studie undersökte ett internationellt forskarteam från Sverige, Spanien och Storbritannien arter från vitt skilda livsformer – groddjur, fåglar, trollsländor, däggdjur, havsrockor, kräldjur och träd – i bioregioner över hela världen. Med tanke på arternas olika livsstrategier – vissa arter flyger, andra kryper, simmar eller är rotade i marken – och variationen när det gäller miljö och historisk utveckling i varje region, förväntade sig forskarna stora skillnader i mönstret för hur arterna spridit sig. Överraskande nog fann de samma mönster överallt.

– I varje bioregion finns det alltid ett kärnområde där majoriteten av arterna finns. Därifrån sprider sig arterna till angränsande områden, men bara ett fåtal lyckas etablera sig utanför kärnområdet. Det verkar som om dessa kärnområden erbjuder optimala förutsättningar för arternas överlevnad och utveckling och fungerar som nav från vilka biologisk mångfald sprider sig, förklarar Rubén Bernardo-Madrid, studiens huvudförfattare och forskare vid Umeå universitet.

Resultaten visar vilken avgörande betydelse vissa små områden har för att bevara den biologiska mångfalden i hela bioregioner – och deras värde för naturvårdsarbete.

Studien pekar också på en sannolik mekanism bakom mönstret: miljöfiltrering – principen att endast arter som klarar lokala förhållanden, som värme eller torka, kan överleva och kolonisera nya områden. Även om detta länge varit en central teori inom ekologin har det funnits begränsat empiriskt stöd globalt. Den nya studien ger nu omfattande belägg för detta mönster – bland många olika livsformer och på en global nivå.

– Att mönstret är så förutsägbart och kopplat till miljöfiltrering hjälper oss att bättre förstå hur biologisk mångfald kan komma att påverkas av globala förändringar, säger Joaquín Calatayud, medförfattare från Universidad Rey Juan Carlos.

Om den vetenskapliga studien

Bernardo-Madrid R, González-Suárez M, Rueda M, Revilla E, Rosvall M, Carrete M, et al. A general rule on the organization of biodiversity on Earth’s biogeographical regions. Nature Ecology & Evolution. 2025. DOI: 10.1038/s41559-025-02724-5

För mer information kontakta gärna:

Rubén Bernardo-Madrid, postdoktor vid Institutionen för fysik, Umeå universitet
Telefon: 072-228 93 07
Whatsapp: +34 677 33 60 74
E-post: r.bernardo.madrid@gmail.com

Ämnen

Kategorier

Regioner


Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med över 41 500 studenter och omkring 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Universitetet erbjuder en undervisnings- och forskningsmiljö av världsklass och bidrar med kunskap av global betydelse. Här gjordes den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 som tilldelats Nobelpriset i kemi. Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur.

Kontakter

  • RubenBernardoMadrid_160525-5.jpg
    RubenBernardoMadrid_160525-5.jpg
    Licens:
    Medieanvändning
    Filformat:
    .jpg
    Storlek:
    6016 x 4016, 6,57 MB
    Ladda ner
  • B33B8134-90CE-40EC-92ED-221DAD6B4542.jpeg
    B33B8134-90CE-40EC-92ED-221DAD6B4542.jpeg
    Licens:
    Medieanvändning
    Filformat:
    .jpg
    Storlek:
    5472 x 3050, 2,03 MB
    Ladda ner
  • DSC_3097.jpg
    DSC_3097.jpg
    Licens:
    Medieanvändning
    Filformat:
    .jpg
    Storlek:
    6016 x 4016, 9,99 MB
    Ladda ner
  • grassy-field-with-trees-giraffes-walking-around-with-light-blue-sky-background.jpg
    grassy-field-with-trees-giraffes-walking-around-with-light-blue-sky-background.jpg
    Licens:
    Medieanvändning
    Filformat:
    .jpg
    Upphovsrätt:
    Creative commons
    Storlek:
    5767 x 3845, 13 MB
    Ladda ner

Relaterat innehåll

  • Den stora studien visar att miljöföroreningar, till exempel från besprutning av bekämpningsmedel, och förändringar i livsmiljöer har en särskilt negativ inverkan på antalet arter och sammansättningen av artsamhällen. Foto: Pixabay

    Människans påverkan förödande för den biologiska mångfalden

    Människor har en mycket skadlig påverkan på den biologiska mångfalden över hela världen. Det är inte bara antalet arter som minskar, artsamhällenas sammansättning förändras också. Det visar en studie från Eawag och Zürichs universitet, i samarbete med Umeå universitet, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature.