Gå direkt till innehåll
Den stora studien visar att miljöföroreningar, till exempel från besprutning av bekämpningsmedel, och förändringar i livsmiljöer har en särskilt negativ inverkan på antalet arter och sammansättningen av artsamhällen. Foto: Pixabay
Den stora studien visar att miljöföroreningar, till exempel från besprutning av bekämpningsmedel, och förändringar i livsmiljöer har en särskilt negativ inverkan på antalet arter och sammansättningen av artsamhällen. Foto: Pixabay

Pressmeddelande -

Människans påverkan förödande för den biologiska mångfalden

Människor har en mycket skadlig påverkan på den biologiska mångfalden över hela världen. Det är inte bara antalet arter som minskar, artsamhällenas sammansättning förändras också. Det visar en studie från Eawag och Zürichs universitet, i samarbete med Umeå universitet, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature.

Den biologiska mångfalden är hotad. Fler och fler växt- och djurarter försvinner över hela världen och det är vi människor som bär ansvaret. Hittills har det dock inte gjorts någon heltäckande sammanställning av hur allvarliga människans ingrepp i naturen är och om effekterna återfinns överallt i världen och bland alla grupper av organismer.

För att fylla i de luckor som fortfarande finns i forskningen har nu ett team lett från det akvatiska forskningsinstitutet Eawag och universitetet i Zürich genomfört en av de största översiktsstudierna någonsin av människans effekter på den biologiska mångfalden. En av medförfattarna till studien, som nyligen publicerats i tidskriften Nature, är Eric Capo, biträdande universitetslektor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.

Alla grupper av organismer

Tillsammans har forskarna sammanställt data från cirka 2 100 studier som jämfört biologisk mångfald på nästan 50 000 platser som påverkats av människor med nästan 50 000 referensplatser som inte påverkats. Flera av studierna är utförda i Sverige.

Studierna omfattar land-, sötvattens- och marina livsmiljöer runt om i världen och alla grupper av organismer, från mikrober och svampar till växter och ryggradslösa djur, fiskar, fåglar och däggdjur. Bland de studier som ingår finns till exempel jämförelser av habitatförändringar i Umeälven och föroreningars effekt på vattenlevande organismer i svenska sjöar.

– Den här typen av metaanalysprojekt kan snart komma att ersättas av AI-verktyg, men att gräva i artiklar – som publicerats under olika årtionden och av olika forskargrupper – kräver fortfarande vetenskaplig expertis och ett mänskligt öga. Till exempel för att identifiera vilka bilder som visar prover tagna före och efter en störning, eller vilka som representerar kontrollgrupper kontra experimentella grupper, säger Eric Capo.

Slående resultat

Resultaten av studien är entydiga och lämnar inga tvivel om den förödande påverkan som människor har på den biologiska mångfalden över hela världen.

– Vi har analyserat effekten av de fem viktigaste områden där människan påverkat den biologiska mångfalden: habitatförändringar, direkt exploatering som jakt eller fiske, klimatförändringar, föroreningar och invasiva arter. Våra resultat visar att alla fem faktorerna har en stark påverkan på den biologiska mångfalden över hela världen, i alla grupper av organismer och alla ekosystem, säger François Keck, studiens försteförfattare.

I genomsnitt var antalet arter på påverkade platser nästan tjugo procent lägre än på opåverkade platser. Särskilt allvarlig minskning av antalet arter i alla biogeografiska regioner finns hos ryggradsdjur som reptiler, amfibier och däggdjur. Deras populationer är vanligtvis mycket mindre än de ryggradslösa djurens och det ökar sannolikheten för utrotning.

– Den här studien illustrerar varför biologisk övervakning av ekosystem är viktig, både i icke-påverkade områden och områden som förorenats av människan. Utan data från tiden före mänsklig påverkan är det svårare att fullt ut förstå hur, och i vilken utsträckning, ekosystem och deras tjänster förändras av mänskliga samhällen, säger Eric Capo.

För mer information, kontakta gärna:

Eric Capo, biträdande universitetslektor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet
Telefon: 090-786 71 71
E-post: eric.capo@umu.se

François Keck, Eawag
Telefon: +41 58 765 6737
E-post: francois.keck@eawag.ch

(Båda är engelsktalande.)

Om den vetenskapliga artikeln

François Keck et al. The global human impact on biodiversity. Nature. 26 mars 2025. DOI: 10.1038/s41586-025-08752-2

Läs hela artikeln: https://www.nature.com/articles/s41586-025-08752-2

Ämnen

Regioner


Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med över 41 500 studenter och omkring 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Universitetet erbjuder en undervisnings- och forskningsmiljö av världsklass och bidrar med kunskap av global betydelse. Här gjordes den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 som tilldelats Nobelpriset i kemi. Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur.

Kontakter

  • KC_Arkitekthögskolan_1152-241015-MPN.jpg
    KC_Arkitekthögskolan_1152-241015-MPN.jpg
    Licens:
    Medieanvändning
    Filformat:
    .jpg
    Storlek:
    9504 x 6336, 27,4 MB
    Ladda ner
  • Capo_Eric_8882-241105-MPN.jpg
    Capo_Eric_8882-241105-MPN.jpg
    Licens:
    Medieanvändning
    Filformat:
    .jpg
    Storlek:
    6240 x 4160, 10,8 MB
    Ladda ner

Relaterat innehåll

  •  Jun Yu, Maria E. Eriksson och Bertold Mariën undersöker unga träd på Umeå Plant Science Centre. Foto: Gabrielle Beans

    Justering av trädens inre klocka kan hjälpa dem hantera klimatförändringar

    Trädens biologiska klocka styr deras tillväxt och tidpunkten för händelser som lövsprickning. I en ny studie har forskare vid Umeå universitet undersökt tillväxten hos genetiskt modifierade popplar i växthus och fält. Resultaten visar att justering av gener kopplade till den biologiska klockan kan hjälpa träd att bättre anpassa sig till klimatförändringar.