Från tabu till kondomhylla – företagens roll i demokratiseringen av preventivmedel

I en tid när globala techplattformar begränsar information om preventivmedel kastar doktoranden Anna Inez Bergman vid Umeå universitet nytt ljus över en annan era av tystnad och tabu. Hennes avhandling visar hur svenska företag mellan 1910 och 1979 utmanade förbud, formade normer och la grunden till den sexualpolitiska marknad vi fortfarande förhandlar kring idag.

Vad händer när något så privat som sexualitet, kroppen och reproduktion krockar med marknadskrafter, politik och moral? Under stora delar av 1900-talet var det i Sverige både känsligt att prata om preventivmedel och svårt att få tag på dem. Ändå växte en livaktig marknad fram, mitt i ett landskap präglat av lagliga begränsningar och starka normer.

Anna Inez Bergman har i sin avhandling undersökt hur den svenska preventivmedelsmarknaden utvecklades från en liten, hårt reglerad marknad till en massmarknad, utan en begränsad lagstiftning. Fokus ligger på företagens roll, hur de navigerade marknadens regler och normer, tänjde gränser och förändrade försäljningssätt och produktion.

– En central utgångspunkt är att både kommersiella aspekter och normer måste analyseras tillsammans för att förstå hur en kontroversiell marknad blir accepterad, säger Anna Inez Bergman.

En vardag med förbud

Mellan 1910 och 1938 var det förbjudet att annonsera för preventivmedel i Sverige, och restriktionerna för försäljning och reklam slopades först 1970. Avhandlingen visar att det inte bara var sexualpolitiska organisationer, läkare eller aktivister som drev förändring, utan också att företag spelade en central roll.

Företag som RFSU:s försäljningsbolag och Nils Adamssons sjukvårdsaffär (senare Polarn och Pyret) sålde inte bara kondomer och pessar, de spred också en modern syn på sexualitet och ifrågasatte reproduktionens självklara roll i samlaget.

– Dessa företag verkade i en tid då det ansågs vara mycket kontroversiellt att tjäna pengar på sexualiteten, säger Anna Inez Bergman.

Kriget förändrade allt

Under andra världskriget skedde ett paradigmskifte. Kondomen sågs nu inte bara som ett medel för barnbegränsning, utan som ett folkhälsovapen för att skydda mot könssjukdomar och därmed bevara den stridsdugliga befolkningen. Företagen anpassade sig snabbt och kunde marknadsföra produkterna på ett nytt sätt, vilket lade grunden för ett gradvis skifte i lagstiftning och attityder.

Dagens förbud på sociala plattformar

Historien visar att förbud och restriktioner inte nödvändigtvis förändrar efterfrågan, utan snarare distributionsformerna. I takt med att den svenska staten försökte kontrollera tillgången till preventivmedel under 1900-talet, växte i stället alternativa försäljningsformer fram.

Idag är det inte enbart stater utan även globala företag som står för nya typer av framväxande restriktioner. När sociala medieplattformar begränsar eller förbjuder annonser för preventivmedel riskerar viktig kunskap om sexualitet och reproduktion att trängas undan. Det handlar inte bara om reklam, utan om vem som får tala om kroppen och på vilka villkor.

– I en samtid när reproduktiva rättigheter och tillgången till varor och tjänster som hjälper oss uppfylla dessa rättigheter ifrågasätts på flera håll i världen, bidrar avhandlingen med ett viktigt historiskt perspektiv, säger säger Anna Inez Bergman.

Nya resultat från avhandlingen

• Visar hur kommersiella aktörer aktivt formade normer kring sexualitet och preventivmedel under lagliga restriktioner.
• Visar hur restriktioner inte minskade efterfrågan, utan förändrade distributions- och försäljningsformer.
• Visar hur andra världskrigets folkhälsoperspektiv bidrog till ett paradigmskifte i synen på kondomer.
• Bidrar med ny förståelse för hur privata kroppsliga frågor är sammanflätade med politik, ekonomi och kultur.
• Fördjupar kunskapen om kontroversiella marknader och hur de kan legitimeras över tid.

Läs hela avhandlingen