Vad händer när något djupt personligt, som sexualitet, kroppen och reproduktion, krockar med marknadskrafter, politik och moral? En ny avhandling har undersökt den svenska preventivmedelsmarknadens historiska förändring. Hur svenska företag mellan 1910 och 1979 utmanade restriktioner, formade normer och la grunden till den sexualpolitiska marknad vi fortfarande förhandlar kring idag.
Datorer, OH-apparater, skolbänkar och annan utrustning har satt sin prägel på undervisningen i den svenska skolan under olika tider. Samtidigt har utrustningen också förändrats av idéerna om hur undervisningen borde bedrivas. Detta är något som Andreas Westerberg visar i en ny avhandling vid Umeå universitet.
Dagens klassrum inkluderar ofta elever med migrationsbakgrund samt olika kulturella, etniska, religiösa och språkliga bakgrunder. Detta är förknippat med särskilda didaktiska överväganden för historielärare. I en ny avhandling från Umeå universitet visar Simon Lundberg hur lärarnas uppfattningar om betydelsen av klassrummens mångfald framgår i relation till deras syn på historieundervisningen.
I en rapportbok publicerad vid Várdduo – Centrum för samisk forskning vid Umeå universitet presenterar Åsa Össbo och Kristina Sehlin MacNeil resultat från forskningsprojektet "Skada skedd". Inom projektet har de undersökt hur utvinningsindustrin påverkat och påverkar urfolk.
I en ny antologi utgiven vid Umeå universitet undersöks och diskuteras hur historielärare tänker kring ämnets kunskapsanspråk; vad är det för typ av kunskap som förmedlas i ett historieklassrum?
Vem, var och när flyttar Norrlands landsbygdsbefolkning? Det är temat i en ny avhandling i historia av Samuel Sundvall vid Umeå universitet, där flyttrender undersökts under 170 år. Det är en lång historia av både förändring och kontinuitet där samhällsekonomin oftast satt ramarna.