Datorer, OH-apparater, skolbänkar och annan utrustning har satt sin prägel på undervisningen i den svenska skolan under olika tider. Samtidigt har utrustningen också förändrats av idéerna om hur undervisningen borde bedrivas. Detta är något som Andreas Westerberg visar i en ny avhandling vid Umeå universitet.
Dagens klassrum inkluderar ofta elever med migrationsbakgrund samt olika kulturella, etniska, religiösa och språkliga bakgrunder. Detta är förknippat med särskilda didaktiska överväganden för historielärare. I en ny avhandling från Umeå universitet visar Simon Lundberg hur lärarnas uppfattningar om betydelsen av klassrummens mångfald framgår i relation till deras syn på historieundervisningen.
I en rapportbok publicerad vid Várdduo – Centrum för samisk forskning vid Umeå universitet presenterar Åsa Össbo och Kristina Sehlin MacNeil resultat från forskningsprojektet "Skada skedd". Inom projektet har de undersökt hur utvinningsindustrin påverkat och påverkar urfolk.
I en ny antologi utgiven vid Umeå universitet undersöks och diskuteras hur historielärare tänker kring ämnets kunskapsanspråk; vad är det för typ av kunskap som förmedlas i ett historieklassrum?
Vem, var och när flyttar Norrlands landsbygdsbefolkning? Det är temat i en ny avhandling i historia av Samuel Sundvall vid Umeå universitet, där flyttrender undersökts under 170 år. Det är en lång historia av både förändring och kontinuitet där samhällsekonomin oftast satt ramarna.