Hur påverkas den samiska identiteten av läroplaner?

Frågor om hur läroplaner har inverkan på identitetsskapande för samer är del av en ny avhandling av Charlotta Svonni vid Umeå universitet. Där hon undersöker läroplaners specifika innehåll för samisk undervisning från 1950-talet fram till 2010-talet.

Studien undersöker utvecklingen av nomad- och sameskolans utbildning mellan 1950-talet till 2010-talet. Avhandlingens mer specifika inriktning ligger på att studera vad som var syfte och målsättning med utbildning för samer utifrån läroplansdirektiven. Studien har även inkluderat metoder för undervisning i nomadskolans fältstudiekurser på 1950- och 1960-talen.

– Min undersökning visar att nomad- och sameskolan, från 1950-talet till 2010-talet, har förändrats från att ha varit en utbildningsinrättning som syftade till att förse elever med undervisning för ett kommande liv inom ett samiskt renskötarsamhälle, till att bli en skolform som riktade sig mot en bredare samisk gemenskap, men där undervisningsinnehållet samtidigt reducerats och inriktats mot samiska språk, säger Charlotta Svonni.

Samtida samhällsideal och utbildningspolitik

Hon menar vidare att detta kan ses som en konsekvens av att skolformens läroplaner utvecklades och justerades i förhållande till samtida samhällsideal och till utbildningspolitiska strävanden mot att skapa en likformig utbildning från 1950-talet och framåt.

– Det innebär att undervisning för samer har gått från ett tydligt avskilt utbildningsuppdrag, till att bli mer av ett komplement till den allmänna grundskolans utbildning.

Avhandlingen bidrar med kunskap om de kunskapsmål, utbildningsambitioner och utbildningstillämpningar som fanns med sameutbildningen i Sverige mellan 1950-talet och 2010-talet. Och utgår från läroplansteoretiska perspektiv och undersöker kunskapsinnehåll och den konkreta målsättningen med sameundervisning, samt visar hur läroplaner bildar ett underlag för elevers kollektiva identitet.

– Jag har utgått ifrån Gert Biestas teoretiska ramverk om utbildningsdomäner, vilket är ett bra verktyg för att analysera innehållet i utbildningen. Analysen av hur läroplanen gett underlag för skapande av kollektiva samiska identiteter har gjorts utifrån teorier om identifikation och föreställda gemenskaper.

Charlotta Svonni är född och uppvuxen i Kiruna och i Leavas fjällområde. Blev som ung intresserad av samiska samhällsfrågor och kom senare att engagera mig i samisk politik och skolfrågor för samer. Jag har även arbetat som gymnasielärare i mer än tio år där jobbet med förståelse av läroplaner och kursplaner. Det var denna kombination av intressesfärer som gjorde att jag intresserade mig för frågor som berör samisk utbildningsforskning.

Läs mer