Gå direkt till innehåll

Ämnen: Kommunal service

  • Många fritidshus är osynliga i statistiken, visar en ny kartläggning. Foto: Johnér Bildbyrå AB

    Fler fritidshus i norra Sveriges inland än tidigare trott

    Antalet fritidsboenden i norra Sveriges inland är betydligt fler än statistiken visar, avslöjar en kartläggning från Umeå universitet. Många husvagnar och lägenheter används som fritidsbostäder – vilket påverkar kommunernas skatteintäkter och planering.

  • Moa Hedström, doktorand vid Umeå universitet, har påbörjat intervjuer med personer i nyckelroller på kommunen under Northvolts etablering i Skellefteå. Foto: Sara-Lena Brännström

    Skellefteås snabba tillväxt studeras i unikt forskningsprojekt

    Forskare vid Umeå universitet ska undersöka hur Northvolts miljardinvestering påverkar Skellefteås utveckling. Projektet, som delfinansieras av Skellefteå kommun, kommer att följa samhällsplaneringen under fyra år och omfattar intervjuer med tjänstemän, politiker och kommunledning.

  • Kommunernas civila beredskap: En utmaning i prioritering och tydlighet

    Kommunernas civila beredskap: En utmaning i prioritering och tydlighet

    En avhandling från Umeå universitet belyser de utmaningar som kommunerna står inför när det gäller att prioritera beredskap inför kris- och krigstider. Studien visar att statens mål för det civila försvaret inte alltid stämmer överens med de instruktioner och riktlinjer som ges till kommunerna, vilket skapar osäkerhet och svårigheter i kommunernas prioriteringsprocess.

  •   Charlotta Svonni Foto: Per Gunnarsson

    Hur påverkas den samiska identiteten av läroplaner?

    Frågor om hur läroplaner har inverkan på identitetsskapande för samer är del av en ny avhandling av Charlotta Svonni vid Umeå universitet. Där hon undersöker läroplaners specifika innehåll för samisk undervisning från 1950-talet fram till 2010-talet.

  • Philip Grand, doktorand i arkeologi Foto: Johan Linderholm

    Mänskliga spår och naturens gång grogrund för ny kunskap

    Arktis är utsatt för miljö- och klimatförändringar, samtidigt som den mänskliga exploateringen av landskapet ökar. Detta berör även det mångsidiga och värdefulla kulturarvet som finns i området. Människans historiska påverkan kan dessutom vara större i Arktis än vad forskare tidigare antagit, det framgår av en ny avhandling av Philip Jerand från Umeå universitet.

  • Frida Block är en av Mastersstudenterna som kommer att visa sitt projekt i utställningen. Hennes projekt handlar om svensk standard och hon har utforskat svensk standard i lägenheter. Foto: Simon Jönsson

    Arkitekthögskolan firar läsårets slut med utställning, rundabordssamtal och möbelmässa

    Parallellt med de andra skolorna på Konstnärligt campus öppnar Arkitekthögskolan upp för allmänheten mellan den 26 maj och 3 juni för en stor utställning av studenternas arbete från det gångna läsåret. Vid sidan av utställningen är ett rundabordssamtal med inbjudna arkitekter, en studentkurerad möbelmässa och en utställning av paviljonger i Robertsfors också del av programmet.

  • Andreas Nuottaniemi Foto: Mikael Heinonen

    Ojämlikhet påverkar möjligheten att lära sig svenska

    Språk är ofta i fokus för den migrationspolitiska debatten. I en ny avhandling av Andreas Nuottaniemi vid Umeå universitet, framgår att uppgiften att lära sig svenska försvåras av en mängd faktorer som är utanför den enskilde inlärarens kontroll. Inte minst gör klyftor i det svenska samhället det svårt för nyanlända att överhuvudtaget hitta personer att prata svenska med.

  • Sofia Asplund, doktorand vid Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet. Foto: Mattias Pettersson.

    Utmattning vanligt bland kommunanställda i nordlig glesbygd

    Var femte kommunanställd i glesbygd i norra Sverige upplever självskattat utmattningssyndrom. Långvarig stress, hälsoproblem och försämrat välbefinnande är delar av problemet. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet. Det finns ett samband mellan höga krav, otillräckliga resurser, brist på stöd i arbetet samt självskattat utmattningssyndrom.

  • Ann Jacobsson, doktorand vid Institutionen för omvårdnad. Foto: Jan-Olof Jonsson.

    Stark gemenskap får brandmän att må bra på jobbet

    Brandmän i Sverige har god hälsa och de drabbas sällan av utbrändhet, trots att de utsätts för kritiska och svåra händelser i arbetet. En förklaring är den starka gemenskapen som delvis kan förklaras med att brandmännen är en homogen grupp. Men det kan i sin tur även skapa problem. Det visas i en ny avhandling vid Umeå universitet.

  • På måndag kommer yrkesverksamma socionomer från Arvidsjaur, Gällivare, Jokkmokk, Kiruna, Kramfors, Lycksele, Pajala, Sorsele, Sollefteå och Vilhelmina till Campus Umeå för att presentera sina verksamheter för hundratals socionomstudenter.

    Umeåstudenter får direktkontakt med kommuner i norr

    ​Den 19 september ska hundratals socionomstudenter vid Umeå universitet få en inblick i hur det är att jobba inom yrket i tio olika Norrlandskommuner. Arbetsmarknadsdagen – med yrkesverksamma socionomer från Kiruna i norr till Kramfors i söder – ska få fler studenter att upptäcka regionens fördelar.

  • Sista resan går ofta hem eller till sommarstugan

    Sista resan går ofta hem eller till sommarstugan

    Nästan en av fyra svenskar begravs i en annan församling än de bodde i vid dödsfallet, och många vill få sin sista vila på hemorten eller nära ett omtyckt fritidsställe. Enligt Roger Marjavaara vid Umeå universitet avslöjar de avlidnas mobilitet mycket om vilka platser som får extra stor betydelse för oss under vår livstid.

  • Norrlänningar har en stark gemensam identitet

    Att vara norrlänning är en lika stark identitet som att vara norrbottning, västerbottning, jämte eller västernorrlänning. Men mellan länsborna finns också betydande skillnader, inte minst i frågan om att bilda storregioner. Det visar en ny rapport från forskare vid de tre nordligaste universiteten.

  • Att göra sig gällande i förskolan

    Att göra sig gällande i förskolan

    Hur mångfald skapas i förskolan beror inte bara på det pedagogiska arbetet, utan också på barnen själva. Den fria leken ger dem möjlighet att utgå från sina egna idéer, men innebär också att vissa dominerar och andra ifrågasätts. Anna Olausson vid Umeå universitet menar att ett mellanting mellan fri lek och lärarledda aktiviteter kan vara ett bra sätt att få fler barn att hävda sig.

  • Trots en ökad närhet reser vi allt längre till vardags

    Att ha nära till arbete och skola, men också till butiker och fritidsintressen, är något som de flesta av oss värderar högt. Många har också fått närmare till dessa vardagsdestinationer under de senaste åren – ändå reser vi längre sträckor i genomsnitt per dag. – Det verkar som om vi inte nöjer oss med första bästa alternativ utan är allt mer selektiva, säger Katarina Haugen, Umeå universitet.

  • Politikers insatser underkänns i norr

    Norrlänningar blir alltmer missnöjda med hur dagens politiker agerar för att gynna sysselsättning och företagande. Det visar nya resultat från Norrländsk regionstudie, som genomförs av forskare vid Umeå universitet, Luleå tekniska universitet och Mittuniversitetet.

  • Stor skillnad i framtidstro mellan olika Norrlandskommuner

    Pessimismen är utbredd bland norrlänningar i små kommuner, medan boende i stora kommuner har en mer positiv syn på framtiden. Det visar de första resultaten från Norrländsk regionstudie 2010, som genomförs av forskare vid Umeå universitet, Luleå tekniska universitet och Mittuniversitetet.

  • Risk att kommuner konkurrerar ut företag

    Kommunallagen reglerar till stor del vilken typ av verksamhet kommunerna får engagera sig i. Umeåforskaren Tobias Indén konstaterar i sin avhandling att lagen tolkas alltför fritt, och många kommuner riskerar konkurrera ut privata företag.
    - Lagen borde ändras för att uppnå en sundare konkurrens.
    Idag får privata företag konkurrera med offentliga aktörer inom områden som utbildning, vård och