Infektionsbenägenhet och bakterieflora förklarar karies

Forskare vid Umeå universitet har för första gången kunnat visa att individuell variation i infektionsbenägenhet och bakterieflora tillsammans förklarar återkommande kariessjukdom och att andra är symptomfria. Resultaten, som är av betydelse för diagnostisk och behandling av karies och andra sjukdomar, har publicerats i tidskriften eBioMedicine.

I två tidigare publikationer i eBioMedicine har en forskargrupp vid Umeå universitet genom en femårig studie på ungdomar identifierat tre grundtyper av kariessjukdom. Individuell variation i generna PRH1 och PRH2 visades förutsäga framtida kariesutveckling och identifiera individer med karies av immunbristtyp respektive de med livsstilskaries från dålig kost och munhygien. Dessutom påvisades en bakteriellt betingad kariestyp där olika typer av kariesbakterien Streptococcus mutans matchade den individuella kariesutvecklingen.

Samma forskningsgrupp visar nu att mönstret av PRH1- och PRH2-kodade receptorer för bakterieadhesion (vidhäftning) leder till olika mikrobiella profiler för kariesutveckling hos benägna respektive motståndskraftiga individer. Genetiskt kariesbenägna individer utvecklade karies från en bred profil av bakterier i normalfloran, obenägna individer från en snävare profil och motståndskraftiga individer från särskilt sjukdomsframkallande typer av S. mutans. Infektionen med S. mutans var stabil över tid, och färre individer var infekterade med särskilt sjukdomsalstrande bakterietyper.

Kroniska infektioner med patogener som S. mutans (karies), S. pneumoniae (lunginflammation) och S. pyogenes (tonsillit) kännetecknas av att vissa individer utvecklar symptom och kronisk sjukdom, medan andra infekterade individer inte gör det.

– Fenomenet med den individuella variationen förklaras nu av en kombination av genetisk benägenhet och motståndskraft samt hur smittsamma bakterierna är, säger Nongfei Sheng, förstaförfattare till artikeln.

Många samhällen som det svenska kännetecknas av jämförelsevis hög fysiologisk likformighet – exempelvis borstar upp mot 90 % av barn och ungdomar tänderna morgon och kväll – varför de genetiska skillnaderna idag spelar en större roll vid karies och andra kroniska sjukdomar.

– Kunskapen är viktig för bättre förebyggande och behandling av dessa sjukdomar.

Motståndskraftiga individer som också är utan infektion med naturligt förekommande bakterier och kliniska symptom kan ha programmerats med en mikroflora av särskilt godartad karaktär. Det är av betydelse för utvecklingen av pre- och probiotika, säger Nicklas Strömberg, sistaförfattare och ledare för forskargruppen.

Artikel I eBioMedicine:

Human PRH1, PRH2 susceptibility and resistance and Streptococcus mutans virulence phenotypes specify different microbial profiles in caries. Nongfei Sheng, Lena Mårell, Raviprakash Tumkur Sitaram, Gunnel Svensäter, Anna Westerlund and Nicklas Strömberg, 2024.

För mer information:

Nicklas Strömberg, Institutionen för odontologi, Umeå universitet
Telefon: 0733 544 395
E-post: nicklas.stromberg@umu.se