Pressmeddelande -
Lågdos järntillskott ingen fördel för ammade spädbarn
En daglig lågdos järntillskott mellan 4 och 9 månader förbättrar inte utveckling av motoriska, kognitiva eller språkliga förmågor bland ammade spädbarn. Det visar en ny studie gjord vid Umeå universitet, nyligen publicerad i den ansedda tidskriften JAMA Pediatrics.
– Våra resultat visar att järntillskott inte hade någon effekt på motorisk, kognitiv eller språklig utveckling vid 12 månaders ålder, säger Anna Chmielewska, specialistläkare och universitetslektor vid Institutionen för klinisk vetenskap, som startat och drivit projektet.
Den amerikanska barnläkarföreningen rekommenderar järntillskott till alla friska spädbarn som ammar längre än 4 månader, medan dess europeiska motsvarighet inte rekommenderar det.
– Dessa avvikande riktlinjer stimulerade oss till studien. Amningen är ju starkt rekommenderad, och andel av barn som gör det under första halva levnadsåret är stor. Vi ville avgöra om ammande barn kan få nytta av extra järn.
Målet med SIDBI-studien var att jämföra riktlinjerna utifrån järntillskottets effekt på barnens psykomotoriska utveckling, det vill säga förmåga att utveckla och samordna motoriska färdigheter, som att sitta och gå, tillsammans med kognitiva processer, som att tänka och förstå.
Internationellt samarbete
SIDBI står för Supplementing Iron and Development in Breastfed Infants och är en randomiserad, placebokontrollerad studie som genomfördes mellan december 2015 och maj 2020 med uppföljning fram till maj 2023. Det var ett internationellt samarbete mellan Medical University of Warsaw och Umeå universitet, och barnen rekryterades både i Polen och Sverige.
För detta rekryterades 221 spädbarn, som vid 4 månader helammades. De tilldelades slumpmässigt att antingen få järn, 1 mg/kg, eller placebo en gång dagligen från 4 till 9 månaders ålder. Deltagarna bedömdes sedan av en psykolog vid 12, 24 och 36 månaders ålder. Då studerades bland annat kognitiva, motoriska och språkliga förmågor samt beteendeproblem.
Resultat fyller kunskapsluckan
– Vi såg inga signifikanta skillnader i utvecklingsförmågor mellan barn som fick extra järn eller barn som fick placebo, säger Ludwig Svensson, doktorand i SIDBI-studien.
– Med andra ord, det fanns ingen nytta av järntillskott för utveckling. Fler barn i placebogruppen hade järnbrist, men skillnaden var inte signifikant. Våra resultat bidrar med högkvalitativa evidens inom fältet där randomiserade studier saknades. De styrker de europeiska riktlinjerna om att inte rekommendera järntillskott till alla friska och ammande spädbarn. Vi är stolta över att ha publicerat resultaten i JAMA Pediatrics, och vi hoppas på mycket uppmärksamhet för studien.
Fortsatt arbete
Ludwig ser fram emot att analysera resterande data inom SIDBI-studien.
– Bland annat ska vi titta på beteendeproblem vid 3-årsåldern. Det blir väldigt spännande att få se om beteende som kan förknippas med ADHD eller autismspektrum påverkades av järntillskott.
Artikel i JAMA Pediatrics
Kontaktuppgifter
anna.chmielewska@umu.se
090-785 23 70
Ämnen
Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.
Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar.
