Pressmeddelande -
Ny vetenskaplig rapport för Europa om klimatförändringar och hälsa – ”en varningsklocka”
Efter den hetaste sommaren i Europa publicerar Lancet Public Health sin första rapport Lancet Countdown Europe, ett samarbete mellan 44 europeiska forskare. Rapporten belyser vilka konsekvenser klimatförändringen kan få för människors hälsa i Europa, men också att hälsofördelar finns om takten ökas i klimatomställning och klimatanpassning.
– Rapporten kan ses som en varningsklocka för europeiska regeringar, hälso- och sjukvårdsledningar och andra beslutsfattare att ta till sig i arbetet för att skydda människors hälsa, säger professor Maria Nilsson, ordförande för Lancet Countdown i Europa och medlem i Lancet Countdowns globala styrgrupp, vid institutionen för Epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet.
I rapporten beskrivs omfattande, redan existerande hälsoeffekter i Europa genom en ökad exponering för extrema väder- och klimathändelser, ökad risk för att smittas av infektionssjukdomar, värmerelaterade sjukdomar och dödsfall till följd av exponering för luftföroreningar. Några utdrag ur rapporten visar att:
- Mellan 2000-talets första två årtionden (2000-2009 jämfört med 2010-2019) ökade exponeringen för värmeböljor med 57 % i genomsnitt, med lokala ökningar på mer än 250 %.
- Klimatet har ändrats så att risken för spridning av infektionssjukdomar som denguefeber, malaria, vibrioinfektioner och West Nile-viruset växer i Europa.
- Den fortsatta förbränningen av fossila bränslen ledde till 117 000 dödsfall år 2020 till följd av exponering för luftföroreningar (PM2,5), mest från transportsektorn.
- Nästan 60 % av 197 undersökta städer i Europa rapporterade att klimatförändringarna hotar hälso- och sjukvården eller folkhälsan, med värmerelaterade sjukdomar identifierade som den största klimatrelaterade hälsorisken.
Rapporten är den första publikationen från det nystartade Lancet Countdown Europe, läs mer här https://www.lancetcountdown.org/about-us/
– Covid-19-pandemin har utan tvekan visat oss på behovet av att skydda européernas hälsa, men nu ser vi att klimatförändringarnas ökande hälsoeffekter sätter ytterligare press på hälso- och sjukvården både på kort och lång sikt. För att klara det behöver vi klimat- och miljömässigt hållbara hälsosystem med resurser och beredskap för att minska nuvarande och framtida hälsoeffekter, säger Maria Nilsson.
Kontaktperson:
Maria Nilsson, professor
Institutionen för Epidemiologi och global hälsa
E:post: maria.nilsson@umu.se
Tel: 090-786 60 14
Relaterade länkar
Ämnen
Regioner
Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 37 000 studenter och 4 700 anställda. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.
Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar.
