Kan vi manipulera naturen för att rädda den? Tänk om syntetisk biologi kunde hjälpa till att återställa kollapsande ekosystem? Den 22 maj besöker den välkände spanske forskaren inom komplexa system, Ricard Solé, Umeå universitet för att utforska denna något provocerande fråga i en öppen föreläsning i Aula Nordica. Föreläsningen är en del av Integrated Science Labs (IceLab) 15-årsjubileum.
Den 7 maj samlas beslutsfattare, forskare och internationella arktiska aktörer i Umeå för det största arktiska högnivåmötet som hållits på svensk mark på senare år. Fokus ligger på polarforskning, klimatförändringar och geopolitik i Arktis. För media är detta ett unikt tillfälle att möta ledande experter inom polar- och kryosfärforskning.
Trädens biologiska klocka styr deras tillväxt och tidpunkten för händelser som lövsprickning. I en ny studie har forskare vid Umeå universitet undersökt tillväxten hos genetiskt modifierade popplar i växthus och fält. Resultaten visar att justering av gener kopplade till den biologiska klockan kan hjälpa träd att bättre anpassa sig till klimatförändringar.
Att elektrifiera produktionen av bränd kalk kan minska koldioxidutsläppen avsevärt – men också påverka kvaliteten på produkten. Ny forskning från Umeå universitet och Företagsforskarskolan visar hur olika processförhållanden påverkar den brända kalkens egenskaper och bidrar med värdefull kunskap för en mer hållbar industri.
Betong är världens mest använda byggmaterial – men tillverkningen av cement, den viktigaste komponenten i betong, orsakar stora koldioxidutsläpp. Nu visar forskning vid Umeå universitet hur elektrifiering och koldioxidinfångning kan göra produktionen både mer energieffektiv och klimatsmart.
Upptining av permafrost utgör flera risker för lokala arktiska samhällen, deras försörjning, infrastruktur och miljö. En tvärvetenskaplig studie ledd bland annat från Umeå universitet har identifierat viktiga risker i fyra arktiska regioner. Forskningsresultaten gör det möjligt för samhällena att anpassa sig och kunna fatta välgrundade beslut.
Ta tillfället i akt att få veta mer om den Nobelprisvinnande gensaxens möjligheter och utmaningar, direkt från forskare själva. Välkommen till Kunskapsnoden som Umeå universitet arrangerar i Stockholm den 28 januari 2025.
Så här i juletid pryder vintergröna barrträd hemmen i många länder. Men julgranar sprider inte bara glädje utan klarar också av att överleva i oerhört hårda miljöer. Många tar det nog för givet att granar och tallar behåller sina gröna barr i isande kyla och starkt solljus i skogen, men hur gör de egentligen det? Forskare förstår nu mer av de bakomliggande mekanismerna.
Visste du att julbordsklassiker som sill kan skydda mot diabetes, att det är våra tarmar som reglerar hur sött julmusten smakar och att det finns en matematisk formel för hur många pepparkakor som ryms på en plåt? Intervjua forskare för att skapa innehåll till jul- och nyårshelgerna.
Skogar med få trädarter har betydligt högre skaderisk och särskilt utsatt är den introducerade contortatallen. Det visar en färsk studie av forskare från Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Resultaten kan hjälpa till att förhindra skogsskador och ekonomiskt bortfall kopplat till skogsindustrin.
Forskning visar att sociala innovationer ofta är en oförbisedd del i kampen mot nutidens miljöutmaningar. Genom att inspirera till förändringar i sociala vanor, från hur vi konsumerar till hur vi återvinner, kan dessa initiativ bidra till en mer hållbar framtid.
Inlandsvatten släpper ut avsevärda mängder växthusgaser, men detta tas sällan med i klimatbedömningar. Ny forskning från Umeå universitet visar att bristen på hänsyn till kolflöden mellan land- och vattensystem leder till felaktiga bedömningar av klimatpåverkan och återkoppling på kolets kretslopp.
Det går att förutse hur olika infektionssjukdomar kommer att spridas i Europa i takt med den globala uppvärmningen. Detta med hjälp av artificiell intelligens och matematisk modellering av förändrade resmönster och sjukdomseffekter. På så sätt blir det möjligt att vidta motåtgärder och bygga upp beredskapen. Det visas i en ny avhandling vid Umeå universitet.
I dag, 13 maj, publicerades 2024 års europeiska rapport ”Lancet Countdown on Climate change and health”. Där rapporteras om en rad negativa effekter i Europa från klimatförändringarna på människors hälsa, om saktfärdigt agerande vad gäller omställning och anpassning av samhället samt vilka möjligheter att skydda och förbättra hälsa som därmed går till spillo.
Det allt varmare klimatet förändrar dynamiken i tundramiljöer och får dem att släppa ut bundet kol, enligt en ny studie som publicerats i Nature. Dessa förändringar kan förvandla tundran från en kolsänka till en kolkälla, vilket förvärrar effekterna av klimatförändringarna.
Sedan februari i år håller fiskforskaren Pär Byström i rodret för ett av världens ledande centrum för forskning om klimateffekter i Arktis. – En viktig roll för oss forskare, förutom att bedriva högkvalitativ forskning, är att informera om de framtida konsekvenserna av klimatförändringarna, säger han.
Koldioxidutsläppen från jordens växande befolkning har en enorm inverkan på klimatet. Många söker efter lösningar – men forskare i Umeå kan ha hittat en alldeles utanför dörren: nordiska mikroalger. En avhandling från Företagsforskarskolan vid Umeå universitet visar att mikroalger som odlas i avloppsvatten kan användas för att producera nedbrytbar bioplast.
A variety of potentially disease-causing bacteria exist in the Baltic Sea and in Swedish lakes. Karolina Eriksson, a doctoral student at the Industrial Doctoral School at Umeå University, reveals in her thesis future health risks for humans in the light of climate change.
Det finns en mångfald av potentiellt sjukdomsframkallande bakterier i Östersjön och i svenska sjöar. Karolina Eriksson, doktorand inom Företagsforskarskolan vid Umeå universitet, avslöjar i sin avhandling framtida risker för människors hälsa och kopplingar till klimatförändringar.
Precis som människor kan bli solbrända, kan även växter skadas av för mycket solljus. För att skydda sig har de en inbyggd ”solskyddsmekanism”. Doktoranden Pierrick Bru, som arbetar med Alizée Malnoë vid Umeå Plant Science Centre och Umeå universitet, har studerat en speciell del av denna mekanism hos växter, känd som qH, och upptäckt att den är väldigt anpassningsbar.