Gå direkt till innehåll

Ämnen: Klimatfrågor

  •  Jun Yu, Maria E. Eriksson och Bertold Mariën undersöker unga träd på Umeå Plant Science Centre. Foto: Gabrielle Beans

    Justering av trädens inre klocka kan hjälpa dem hantera klimatförändringar

    Trädens biologiska klocka styr deras tillväxt och tidpunkten för händelser som lövsprickning. I en ny studie har forskare vid Umeå universitet undersökt tillväxten hos genetiskt modifierade popplar i växthus och fält. Resultaten visar att justering av gener kopplade till den biologiska klockan kan hjälpa träd att bättre anpassa sig till klimatförändringar.

  • Dagens tillverkning av bränd kalk, som är en viktig råvara i stålindustrin, orsakar stora koldioxidutsläpp. Foto: Katarzyna Olovsson

    Så kan bränd kalk produceras med el – utan att tappa i kvalitet

    Att elektrifiera produktionen av bränd kalk kan minska koldioxidutsläppen avsevärt – men också påverka kvaliteten på produkten. Ny forskning från Umeå universitet och Företagsforskarskolan visar hur olika processförhållanden påverkar den brända kalkens egenskaper och bidrar med värdefull kunskap för en mer hållbar industri.

  • Med hjälp av avancerade experiment och analyser av cementklinkerns sammansättning har forskare vid Umeå universitet visat hur nya metoder kan skapa en mer hållbar cementproduktion. Foto: Heidelberg Materials

    Teknikskifte kan göra cementtillverkning både energisnål och hållbar

    Betong är världens mest använda byggmaterial – men tillverkningen av cement, den viktigaste komponenten i betong, orsakar stora koldioxidutsläpp. Nu visar forskning vid Umeå universitet hur elektrifiering och koldioxidinfångning kan göra produktionen både mer energieffektiv och klimatsmart.

  • I Ilulissat på Grönland, liksom i många andra arktiska regioner, är vägar som byggts i känslig permafrostterräng särskilt utsatta för deformationer i markytan. Foto: Johanna Scheer

    Tinande permafrost hotar upp till tre miljoner människor i Arktis

    Upptining av permafrost utgör flera risker för lokala arktiska samhällen, deras försörjning, infrastruktur och miljö. En tvärvetenskaplig studie ledd bland annat från Umeå universitet har identifierat viktiga risker i fyra arktiska regioner. Forskningsresultaten gör det möjligt för samhällena att anpassa sig och kunna fatta välgrundade beslut.

  • Ny forskning visar att barrträd har speciella sätt att anpassa sig för att klara vintrarna i norr. Foto: Johnér Bildbyrå AB

    Julgransforskning: Hur klarar barrträden tuffa vintrar?

    Så här i juletid pryder vintergröna barrträd hemmen i många länder. Men julgranar sprider inte bara glädje utan klarar också av att överleva i oerhört hårda miljöer. Många tar det nog för givet att granar och tallar behåller sina gröna barr i isande kyla och starkt solljus i skogen, men hur gör de egentligen det? Forskare förstår nu mer av de bakomliggande mekanismerna.

  • Det finns en massa forskning som kan relateras till jul- och nyårshelgen.

    Expertlista: jul och nyår

    Visste du att julbordsklassiker som sill kan skydda mot diabetes, att det är våra tarmar som reglerar hur sött julmusten smakar och att det finns en matematisk formel för hur många pepparkakor som ryms på en plåt? Intervjua forskare för att skapa innehåll till jul- och nyårshelgerna.

  • En blandad skog leder till färre skador på träden, visar omfattande data som Micael Jonsson och hans kollegor analyserat. Foto: Ulrika Bergfors

    Stor forskningsstudie: Blandskogar minskar risken för skogsskador i ett varmare klimat

    Skogar med få trädarter har betydligt högre skaderisk och särskilt utsatt är den introducerade contortatallen. Det visar en färsk studie av forskare från Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Resultaten kan hjälpa till att förhindra skogsskador och ekonomiskt bortfall kopplat till skogsindustrin.

  • Bäckar, älvar och sjöar i kalla regioner bidrar mer till utsläppen av växthusgaser än man tidigare trott. Foto: Annika Hollsten

    Inlandsvatten viktiga för korrekta klimatbedömningar

    Inlandsvatten släpper ut avsevärda mängder växthusgaser, men detta tas sällan med i klimatbedömningar. Ny forskning från Umeå universitet visar att bristen på hänsyn till kolflöden mellan land- och vattensystem leder till felaktiga bedömningar av klimatpåverkan och återkoppling på kolets kretslopp.

  • AI och matematik kan ge beredskap mot nya smittor i förändrat klimat

    Det går att förutse hur olika infektionssjukdomar kommer att spridas i Europa i takt med den globala uppvärmningen. Detta med hjälp av artificiell intelligens och matematisk modellering av förändrade resmönster och sjukdomseffekter. På så sätt blir det möjligt att vidta motåtgärder och bygga upp beredskapen. Det visas i en ny avhandling vid Umeå universitet.

  • Akut läge: klimatförändringarna hotar hälsan i Europa

    I dag, 13 maj, publicerades 2024 års europeiska rapport ”Lancet Countdown on Climate change and health”. Där rapporteras om en rad negativa effekter i Europa från klimatförändringarna på människors hälsa, om saktfärdigt agerande vad gäller omställning och anpassning av samhället samt vilka möjligheter att skydda och förbättra hälsa som därmed går till spillo.

  • Pär Byström är ny förståndare för Centrum för klimateffektforskning, CIRC. Foto: Sara-Lena Brännström

    Nav för klimatforskning får ny föreståndare

    Sedan februari i år håller fiskforskaren Pär Byström i rodret för ett av världens ledande centrum för forskning om klimateffekter i Arktis. – En viktig roll för oss forskare, förutom att bedriva högkvalitativ forskning, är att informera om de framtida konsekvenserna av klimatförändringarna, säger han.

  • Forskning visar att mikroalger som odlas med avloppsvatten kan fungera som råvara för produktion av nedbrytbara bioplaster. Foto: KamranAydinov/Freepik

    Mikroalger från Umeå kan användas för att producera bioplast

    Koldioxidutsläppen från jordens växande befolkning har en enorm inverkan på klimatet. Många söker efter lösningar – men forskare i Umeå kan ha hittat en alldeles utanför dörren: nordiska mikroalger. En avhandling från Företagsforskarskolan vid Umeå universitet visar att mikroalger som odlas i avloppsvatten kan användas för att producera nedbrytbar bioplast.

  • Bakterier som kan orsaka sjukdom hos människor kan gynnas av klimatförändringar. På bilden syns bakterier runt ett möjligt värddjur (en ciliat). Foto: Karolina Eriksson

    Miljöövervakning av bakterier stärker samhällsberedskap mot sjukdomar

    Det finns en mångfald av potentiellt sjukdomsframkallande bakterier i Östersjön och i svenska sjöar. Karolina Eriksson, doktorand inom Företagsforskarskolan vid Umeå universitet, avslöjar i sin avhandling framtida risker för människors hälsa och kopplingar till klimatförändringar.

  • Pierrick Bru, doktorand vid Institutionen för fysiologisk botanik och Umeå Plant Science Centre. Foto: Alexis Brun

    Solskyddsmekanism hjälper växter att överleva

    Precis som människor kan bli solbrända, kan även växter skadas av för mycket solljus. För att skydda sig har de en inbyggd ”solskyddsmekanism”. Doktoranden Pierrick Bru, som arbetar med Alizée Malnoë vid Umeå Plant Science Centre och Umeå universitet, har studerat en speciell del av denna mekanism hos växter, känd som qH, och upptäckt att den är väldigt anpassningsbar.

Visa mer