Gå direkt till innehåll
Ökad ojämlikhet i nygammal gymnasieskola

Pressmeddelande -

Ökad ojämlikhet i nygammal gymnasieskola

Gymnasieelevers inflytande i skolan betonas mindre, samtidigt som behovet av anställningsbarhet får ökat utrymme. Så ser Sara Carlbaum vid Umeå universitet på de senaste årtiondenas utveckling av gymnasieskolans visioner och ideal, och hon är kritisk mot den senaste gymnasiereformen.

– Segregering och ojämlikhet ökar på grund av ungdomars olika möjligheter att delta i samhällslivet och i den demokratiska processen, säger hon.

Statsvetaren och Umeåforskaren Sara Carlbaum har i sin avhandling studerat hur gymnasieskolans visioner och mål har förändrats under de senaste fyrtio årens skolpolitik, och vilka medborgarideal som syns i framställningar av utbildningens syften och problem. Hon visar att på senare år har gymnasieskolans demokratiske, livslångt lärande, flexible och aktivt deltagande medborgarkonsument ersatts av en anställningsbar entreprenör som betraktas som en produkt för nationell tillväxt.

– De förut så viktiga texterna om elevers inflytande och medbestämmande i skolan har marginaliserats. Istället betonas allt mer behovet av anställningsbarhet och entreprenörskap i åtgärder som arbetsmarknadsinflytande och lärlingsutbildning.
 
Tillbakablickande reform
Sara Carlbaum anser att gymnasiereformen 2011 uttrycker en form av nostalgi och vilja att försöka återgå till en skola som fanns före år 1971, då utbildningen var uppdelad i gymnasium, fackskola och yrkesutbildning, och uppfattades uppfylla sin roll av att försörja nationell och regional arbetsmarknad med kompetens. Exempelvis finns tidigare så viktiga begrepp som kunskapssamhälle, livslångt lärande, bildning, mångfald, demokrati och en-gemensam-skola-för-alla inte kvar som centrala delar av den nya reformen. Enligt Sara Carlbaum ska effektivitet och anställningsbarhet gynnas, istället för att öka den sociala mobiliteten och jämställdheten. 

– Idag bör elever välja rätt från början i förhållande till kön, klass och arbetsmarknad, och inte ta några omvägar eller riskera en förlängd utbildning.

Begränsad valfrihet och frihet
Det avgörande för att betraktas som en värdefull och nyttig medborgare är, menar Sara Carlbaum, att ta ansvar för att bli anställningsbar i ett specifikt yrke, och helst inom ett yrke med brist på arbetskraft. Genom att öka den nationella regleringen av vilka program, inriktningar och kurser som får erbjudas, samt öka arbetsmarknadens inflytande över utbildningen, begränsas både elevernas valfrihet och den lokala friheten och flexibiliteten för kommuner och friskolor.

– Valfriheten verkar tydligen ha gått för långt när ungdomar och särskilt flickor med arbetarklassbakgrund väljer studievägar som anses felaktiga, exempelvis utbildning till frisör eller häst- och smådjursskötare, säger Sara Carlbaum.

Annorlunda bör anpassas
I Gy11-reformen märks också en frånvaro av både mångfald och kritiskt tänkande i texterna, något som tidigare ansågs värdefullt för ett gott medborgarskap och för demokratin. Det medför att anpassning och foglighet till rådande förhållanden i samhället och i arbetslivet premieras.

– Eftersom social kompetens och att ”passa in” har blivit allt viktigare, tvingas de som betraktas som annorlunda utifrån kön, etnicitet och klass att anpassa sig efter rådande normer, avslutar Sara Carlbaum.

Sara Carlbaum är uppvuxen i Gävle.

Fakta om disputationen
Fredagen den 8 juni försvarar Sara Carlbaum, statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Blir du anställningsbar lille/a vän? Diskursiva konstruktioner av framtida medborgare i gymnasiereformer 1971–2011. Disputationen äger rum kl. 13.15 i hörsal C, Samhällsvetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är docent Magnus Dahlstedt, institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet.

För mer information, kontakta:
Sara Carlbaum
Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet
Tel: 090-786 76 25,  070-542 01 48
E-post: sara.carlbaum@pol.umu.se

Läs hela eller delar av avhandlingen

Pressbild

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet
är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 36 000 studenter och 4 000 anställda. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.

Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar.

Presskontakt

Camilla Bergvall

Camilla Bergvall

Kommunikatör Umeå universitet 072-561 72 42

Umeå universitet

Med omkring 36 000 studenter och 4 000 anställda är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Med drygt 50 år på nacken präglas Umeå universitet av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets framtidsutmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.