Ny forskning från Umeå universitet visar hur vårt sätt att se på saker kan påverka demokratin. Studien undersöker hur synen på nationstillhörighet påverkar både stöd till demokrati som statsskick och hur väl utvecklad demokratin är i ett land.
Att tvinga människor att göra stora omställningar för klimatet som inte fungerar i deras vardag riskerar att få motsatt effekt. För sin forskning om hur man kan hitta sätt att genomföra klimat- och miljöpolitiska åtgärder så att de fungerar på både lokal och nationell nivå tilldelas Camilla Sandström, professor i statsvetenskap vid Umeå universitet, en professur från Unesco.
Istället för att adressera politiska, sociala och ekonomiska problem som social utsatthet, segregering och en rädsla för sexualiserat våld handlar svenskt trygghetspolitiskt arbete till stor del om att skapa ordning och åtgärda brister i den fysiska miljön. Arbetet för ett tryggare offentligt rum gynnar också ofta de priviligierade samtidigt som utsatta grupper utesluts.
Regeringens forsknings- och innovationsproposition presenterades den 17 december. I kronor ligger den totala satsningen i propositionen på 13,6 miljarder under perioden 2021–2024. – Det är glädjande att man kan och vågar satsa så mycket som nu görs trots att vi befinner oss mitt i en pandemi, säger Hans Adolfsson, rektor vid Umeå universitet.
Den 8 april skriver Umeå universitet och Örnsköldsviks kommun under ett avtal om att ingå strategiskt partnerskap. Målet är att bidra till en hållbar samhällsutveckling, tillföra kompetens och höja kvaliteten i bägge organisationernas verksamheter.
Europa står inför flera vägval – 2019 väntar både val till Europaparlamentet och ett verkställande av Brexit. Media välkomnas till Kunskapsnoden torsdag den 24 januari på Grand Hôtel då Umeå universitetets forskare och Katarina Areskoug, EU-kommissionens chef i Sverige, samtalar om hur svensk forskning och gränsöverskridande samarbeten påverkas av utvecklingen i Europa, ur olika perspektiv.
Högre a-kassa och uppluckrat anställningsskydd för fast anställda är faktorer som får arbetslösa att må mindre dåligt. Det visar en forskningsstudie av närmare 100 000 individer i 26 europeiska länder som Umeå universitet deltar i.
Oro över att den utförare man har valt kanske inte klarar sig i konkurrensen överskuggar glädjen att själv kunna välja. Oförutsägbarheten kan ge både ångest och mardrömmar. Det visar Maria Fjellfeldt i en ny avhandling vid Umeå universitet där hon har studerat valfrihetssystem inom socialpsykiatrin.
Klimatet blir allt varmare, och livet på jorden förändras. Snabbast går det i norr, i Arktis. Det vet vi. Men vilka samhällsutmaningar väntar? Kan folk bo kvar? Hur ska naturresurser fördelas och farleder kontrolleras?Blottas ny grogrund för sjukdomar och konflikter? Den 8–12 juni samlas världens ledande forskare vid Umeå universitet för att diskutera framtiden för människor och samhällen i norr.
Styrningen av rennäringen präglas idag av motsättningar och avsaknad av konkreta mål. Det fragmenterade ansvaret och bristen på inflytande, samordning och politiskt agerande leder till minskad anpassningsbarhet inom renskötseln. – För att kunna hantera de utmaningar som renskötseln står inför krävs en politisk översyn av styrningssystemet, menar statsvetaren Annette Löf vid Umeå universitet.
Gymnasieelevers inflytande i skolan betonas mindre, samtidigt som behovet av anställningsbarhet får ökat utrymme. Så ser Sara Carlbaum vid Umeå universitet på de senaste årtiondenas utveckling av gymnasieskolans visioner och ideal, och hon är kritisk mot den senaste gymnasiereformen. – Segregeringen ökar på grund av ungas olika möjligheter att delta i samhällsliv och i den demokratiska processen.
Enligt tidigare forskning är det yttre omständigheter, såsom arbetslöshet eller etablerade partiers misslyckande, som avgör ifall nya partier når riksdagen. Nu visar Niklas Bolin vid Umeå universitet att nya partiernas agerande och strategiarbete har väl så stor betydelse.
Vad innebär det när företag drivs utifrån en ideologisk drivkraft? Är det samhällsentreprenörernas roll att värna om välfärden, miljön och ifrågasätta organisationers och företags etik och moral? Detta är temat för en konferens den 23 maj på Umeå universitet, med bl. a Carlos Rojas, samhällsentreprenör som presenterar sin syn på samhällsentreprenörskap och deltar i en debatt med övriga gäster.
Att vara norrlänning är en lika stark identitet som att vara norrbottning, västerbottning, jämte eller västernorrlänning. Men mellan länsborna finns också betydande skillnader, inte minst i frågan om att bilda storregioner. Det visar en ny rapport från forskare vid de tre nordligaste universiteten.
Statsvetaren Anna Zachrissons avhandling om hur skyddade naturområden bör förvaltas har utsetts till årets framstående doktorsarbete av Kungliga skogs- och lantbruksakademien, KSLA. Hon tar emot priset i kungaparets närvaro den 28 januari.
För drygt hundra år sedan kunde arbetare och kvinnor för första gången börja teckna livförsäkringar, något som tidigare bara varit en fråga för välbärgade män. Enligt Liselotte Eriksson, ekonomisk historiker vid Umeå universitet, understödde livförsäkringsindustrin utvecklingen av demokrati och kvinnors rättigheter på flera sätt.
Miljö- och genusfrågor inom politiken är två forskningsteman som ska diskuteras när Statsvetenskapliga förbundet håller sitt årsmöte på Umeå universitet.
Tisdagen den 20 september kl. 13–14 besöker finansmarknadsminister Peter Norman Handelshögskolan vid Umeå universitet för att presentera regeringens dagsfärska budgetproposition.
På senare år har hot om klimatförändringar och energibrist ökat svenska och europeiska politikers intresse för bioenergi, och energikällan ses som säker och miljövänlig. Politiker på olika nivåer driver nu en mer samstämmig bioenergipolitik, där också miljöaspekter har blivit allt viktigare, menar Charlotta Söderberg vid Umeå universitet.
Västerbottens läns landshövding Chris Heister föreslås bli ny ledamot i Umeå universitets styrelse. Heister övertar den plats som Daniel Sachs, vd Proventus AB, efterlämnar när han på egen begäran lämnar styrelsen.