Gå direkt till innehåll
Småfåglar återhämtar sig inte trots minskade utsläpp

Pressmeddelande -

Småfåglar återhämtar sig inte trots minskade utsläpp

Trots minskade metallutsläpp är den insektsätande fågeln svartvit flugsnappare fortfarande påverkad kring två metallindustrier i norra Sverige. Det visar Åsa Berglund, Umeå universitet, i sin doktorsavhandling.

Hon har i sitt arbete studerat flugsnappare kring den numera nedlagda blygruvan med anrikningsverk i Laisvall och smältverket i Rönnskär. Vid Laisvallgruvan, som ligger i Arjeplog kommun, har hon undersökt populationer av flugsnappare före och efter det att industrin stängdes 2001.
– Blyhalterna i fågelungarna har visserligen sjunkit i samma takt som blynedfallet, men efter fem år är det fortfarande hög dödlighet bland ungarna och de har en försämrad hälsa. Det avspeglas i bland annat låga blodvärden, berättar Åsa Berglund.

Rönnskärsverkens smältverk, utanför Skelleftehamn, har varit i drift sedan 1930-talet. Kring verken är metallhalterna i fågelungarna på samma nivå som för 20 år sedan, trots att utsläppen minskat med 94-99 procent under samma tidsperiod. Närmast smältverken är halterna av arsenik, kadmium, kvicksilver och bly i fågelungarna kraftigt förhöjda.
– Även vid Rönnskärsverkan finns en onormal ungdödlighet och hälsoeffekter som liknar de vid blygruvan. Dessutom uppvisar fåglarna tecken på oxidativ stress, något som kan leda till skador på celler, säger hon.

De analyser som Åsa Berglund gjort visar att flugsnapparna vid Rönnskärsverken främst fick i sig metallerna från marken, som efter flera årtionden med utsläpp från industrin innehöll mycket höga metallhalter. Detta kan förklara varför fåglarna är utsatta för stor metallexponering trots att utsläppen är låga. De minskade metallhalterna hos flugsnapparna kring Laisvallgruvan beror antagligen på att det finns mindre mängd metaller i marken. Trots minskningen är halterna tillräckligt höga för att, liksom vid smältverket, påverka fåglarnas hälsa.
– I områden där marken är kraftigt förorenad går det inte att förvänta sig att fåglarna ska återhämta sig till nivåer som motsvarar opåverkade områden, förrän efter flera årtionden, även om nedfallet nästan upphört helt och hållet, avslutar Åsa Berglund.

Åsa Berglund är uppvuxen utanför Piteå, och påbörjade biologutbildningen vid Umeå universitet. Efter att ha läst fördjupningskurser vid flertal universitet, togs examen vid Göteborgs universitet 2003.

Avhandlingen är e-publicerad på:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-33767

Lördagen den 29 maj försvarar Åsa Berglund, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Responses to reduced industrial metal emissions; an ecotoxicological study on pied flycatcher (Ficedula hypoleuca, Aves). Svensk titel: Effekter av minskade industriella metallutsläpp; en ekotoxikologisk studie på svartvit flugsnappare (Ficedula hypoleuca, Aves).
Disputationen äger rum kl 10.00 i KB3A9 (lilla hörsalen), KBC-huset.
Fakultetsopponent är professor John E. Elliott, University of British Columbia, Vancouver, Canada.
Avhandlingen kommer att försvaras på engelska.

För ytterligare information, kontakta gärna:
Åsa Berglund
Tel: 090-7867907
E-post: asa.berglund@emg.umu.se

Ämnen

Regioner

Kontakter

Presskontakt

Presskontakt

Presskontakt 090-786 50 89

Umeå universitet

Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med omkring 38 000 studenter och 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.

Universitetet kännetecknas av en internationell atmosfär och en verksamhet som vilar på akademiska kärnvärden. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar. Umeå universitet sätter en stolthet i att erbjuda en undervisnings- och forskningsmiljö av världsklass och bidrar till ny kunskap av global betydelse där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande forskningsmiljöer som ger goda förutsättningar att ta sig an samhällets framtidsutmaningar. Genom långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten bidrar universitetet till att utveckla norra Sverige som kunskapsregion. Den samhällsomvandling och de stora investeringar som pågår i norra Sverige skapar komplexa utmaningar men också möjligheter. För Umeå universitet handlar det om att bedriva forskning om och mitt i ett samhälle i omvandling samt att fortsätta erbjuda utbildningar för regioner som behöver expandera fort och hållbart.

Campus Umeå och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Utbildning bedrivs även på en rad andra orter som Skellefteå, Örnsköldsvik, Lycksele och Kiruna. Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet, har ett internationellt ledande arktiskt centrum och ett centrum för samisk forskning, Várdduo, som är Sveriges enda etablerade forskningsenhet för samisk forskning och urfolksforskning.