Gå direkt till innehåll

Ämnen: Miljö, energi

  •  Jun Yu, Maria E. Eriksson och Bertold Mariën undersöker unga träd på Umeå Plant Science Centre. Foto: Gabrielle Beans

    Justering av trädens inre klocka kan hjälpa dem hantera klimatförändringar

    Trädens biologiska klocka styr deras tillväxt och tidpunkten för händelser som lövsprickning. I en ny studie har forskare vid Umeå universitet undersökt tillväxten hos genetiskt modifierade popplar i växthus och fält. Resultaten visar att justering av gener kopplade till den biologiska klockan kan hjälpa träd att bättre anpassa sig till klimatförändringar.

  • Dagens tillverkning av bränd kalk, som är en viktig råvara i stålindustrin, orsakar stora koldioxidutsläpp. Foto: Katarzyna Olovsson

    Så kan bränd kalk produceras med el – utan att tappa i kvalitet

    Att elektrifiera produktionen av bränd kalk kan minska koldioxidutsläppen avsevärt – men också påverka kvaliteten på produkten. Ny forskning från Umeå universitet och Företagsforskarskolan visar hur olika processförhållanden påverkar den brända kalkens egenskaper och bidrar med värdefull kunskap för en mer hållbar industri.

  • Van Minh Dinh i laboratoriet på Kemiska institutionen, Umeå universitet. Foto: Huton Nguyen

    Katalytiskt system gör biomassaavfall till hållbara kemikalier

    Forskare vid Umeå universitet i Sverige har i samarbete med forskare från Finland, Vietnam, Indien och Italien utvecklat ett katalytiskt system för att omvandla ligninstrukturer till högvärdiga kemikalier. Denna innovativa teknologi erbjuder lovande lösningar på brådskande miljö- och energiutmaningar.

  • Den stora studien visar att miljöföroreningar, till exempel från besprutning av bekämpningsmedel, och förändringar i livsmiljöer har en särskilt negativ inverkan på antalet arter och sammansättningen av artsamhällen. Foto: Pixabay

    Människans påverkan förödande för den biologiska mångfalden

    Människor har en mycket skadlig påverkan på den biologiska mångfalden över hela världen. Det är inte bara antalet arter som minskar, artsamhällenas sammansättning förändras också. Det visar en studie från Eawag och Zürichs universitet, i samarbete med Umeå universitet, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature.

  • Med hjälp av avancerade experiment och analyser av cementklinkerns sammansättning har forskare vid Umeå universitet visat hur nya metoder kan skapa en mer hållbar cementproduktion. Foto: Heidelberg Materials

    Teknikskifte kan göra cementtillverkning både energisnål och hållbar

    Betong är världens mest använda byggmaterial – men tillverkningen av cement, den viktigaste komponenten i betong, orsakar stora koldioxidutsläpp. Nu visar forskning vid Umeå universitet hur elektrifiering och koldioxidinfångning kan göra produktionen både mer energieffektiv och klimatsmart.

  • Lotta Lundstedt Foto: Lars Lundstedt

    Hon utforskar motviljans estetik

    Ifrågasättande av konsumtionsmönster och strömningar inom mode är en röd tråd i en ny avhandling av Lotta Lundstedt.

  • I Ilulissat på Grönland, liksom i många andra arktiska regioner, är vägar som byggts i känslig permafrostterräng särskilt utsatta för deformationer i markytan. Foto: Johanna Scheer

    Tinande permafrost hotar upp till tre miljoner människor i Arktis

    Upptining av permafrost utgör flera risker för lokala arktiska samhällen, deras försörjning, infrastruktur och miljö. En tvärvetenskaplig studie ledd bland annat från Umeå universitet har identifierat viktiga risker i fyra arktiska regioner. Forskningsresultaten gör det möjligt för samhällena att anpassa sig och kunna fatta välgrundade beslut.

  • Ny forskning visar att barrträd har speciella sätt att anpassa sig för att klara vintrarna i norr. Foto: Johnér Bildbyrå AB

    Julgransforskning: Hur klarar barrträden tuffa vintrar?

    Så här i juletid pryder vintergröna barrträd hemmen i många länder. Men julgranar sprider inte bara glädje utan klarar också av att överleva i oerhört hårda miljöer. Många tar det nog för givet att granar och tallar behåller sina gröna barr i isande kyla och starkt solljus i skogen, men hur gör de egentligen det? Forskare förstår nu mer av de bakomliggande mekanismerna.

  • Alexandra Daisy Ginsberg's Machine Auguries visas på Bildmuseet 2024–2025. © Alexandra Daisy Ginsberg Ltd. Foto: Malin Grönborg

    Nordlig gryningskör i Machine Auguries av Alexandra Daisy Ginsberg

    Bildmuseet presenterar en ny version av Alexandra Daisy Ginsbergs ljud- och ljusinstallation Machine Auguries, platsspecifik för Umeå i norra Sverige. Premiär 12 januari! Verket visas tillsammans med tidigare versioner från London och Toledo – tre konstgjorda gryningskörer från olika delar av världen som bjuder in museibesökaren att reflektera över vår relation till naturen.

  • Det finns en massa forskning som kan relateras till jul- och nyårshelgen.

    Expertlista: jul och nyår

    Visste du att julbordsklassiker som sill kan skydda mot diabetes, att det är våra tarmar som reglerar hur sött julmusten smakar och att det finns en matematisk formel för hur många pepparkakor som ryms på en plåt? Intervjua forskare för att skapa innehåll till jul- och nyårshelgerna.

  • En blandad skog leder till färre skador på träden, visar omfattande data som Micael Jonsson och hans kollegor analyserat. Foto: Ulrika Bergfors

    Stor forskningsstudie: Blandskogar minskar risken för skogsskador i ett varmare klimat

    Skogar med få trädarter har betydligt högre skaderisk och särskilt utsatt är den introducerade contortatallen. Det visar en färsk studie av forskare från Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Resultaten kan hjälpa till att förhindra skogsskador och ekonomiskt bortfall kopplat till skogsindustrin.

  • Stéphanie Robert till vänster (foto: Erik Abel) och Stephan Wenkel (foto: Mattias Pettersson) är deltagare i de två forskningskonsortierna STARMORPH och RESYDE som tilldelats ERC Synergy Grant.

    Forskningscentrum i Umeå tog storvinst i forskningsbidrag från EU

    Två forskare från Umeå Plant Science Center (UPSC) har tilldelats prestigefyllda ERC Synergy Grants Det är Stéphanie Robert från Sveriges lantbruksuniversitet och Stephan Wenkel från Umeå universitet. Deras projekt syftar till att undersöka grundläggande aspekter av växtutveckling från olika vinklar, vilket banar väg för framsteg inom bioteknik och växtteknik.

  • Restaureringen av denna del av Vargån inspirerades av försök i andra länder, vilket resulterade i en dramatisk ökning av mångfalden av livsmiljöer. Foto: Richard Mason

    Återställande av svenska vattendrag inspireras av brittisk framgång

    Ett brittiskt projekt för att återställa vattendrag, där forskare från Umeå universitet medverkar, har efter ett år gett mycket goda resultat med ett blomstrande djur- och växtliv. Denna typ av insatser kan nu komma att bli en förebild för restaurering av vattendrag i norra Sverige.

  • Nu lanseras ett helt nytt ettårigt magisterprogram i hållbarhetsrapportering och finansiell analys där studenterna läser en termin i Umeå och en i Vasa.

    Ny utbildning tillsammans med Svenska handelshögskolan i Vasa – en termin i varje land

    Ett helt nytt ettårigt magisterprogram i hållbarhetsrapportering och finansiell analys inleds som ett samarbete mellan Handelshögskolan vid Umeå universitet och Svenska handelshögskolan i Vasa (Hanken). Utbildningen är ettårig och studenterna läser en termin på varje universitet och får en dubbel examen – så kallad double degree – inom helt nya rapporteringsregler som EU införde i somras.

  • Alexandra Daisy Ginsberg, Machine Auguries: London. © Alexandra Daisy Ginsberg LCC. Courtesy of Bildmuseet. Foto: Malin Grönborg

    Pressinbjudan: Alexandra Daisy Ginsburg / Machine Auguries

    Med AI-genererad fågelsång under en konstgjord gryningshimmel varnar Machine Auguries [Maskinförutsägelser] om vår förälskelse i teknologi på bekostnad av naturen. I Alexandra Daisy Ginsbergs ljud- och ljusinstallation, som öppnar på Bildmuseet 18 oktober, tas en äkta gryningskör långsamt över av syntetisk fågelsång.  

  • Bäckar, älvar och sjöar i kalla regioner bidrar mer till utsläppen av växthusgaser än man tidigare trott. Foto: Annika Hollsten

    Inlandsvatten viktiga för korrekta klimatbedömningar

    Inlandsvatten släpper ut avsevärda mängder växthusgaser, men detta tas sällan med i klimatbedömningar. Ny forskning från Umeå universitet visar att bristen på hänsyn till kolflöden mellan land- och vattensystem leder till felaktiga bedömningar av klimatpåverkan och återkoppling på kolets kretslopp.

  • Expertlista: Samhällsomvandling och grön omställning i norr

    Expertlista: Samhällsomvandling och grön omställning i norr

    Med anledning av utvecklingen runt den så kallade gröna omställningen och samhällsomvandlingen i norra Sverige har Umeå universitet uppdaterat expertlistan med flertalet forskare och experter med stor kännedom om omställningen ur en mängd olika perspektiv.

Visa mer