Gå direkt till innehåll
Barnen i studien fick mat från hemlagade smakportioner på nordiska bär, frukter, rotfrukter och grönsaker. Foto: Dietistgastronomen Ulrica AB
Barnen i studien fick mat från hemlagade smakportioner på nordiska bär, frukter, rotfrukter och grönsaker. Foto: Dietistgastronomen Ulrica AB

Pressmeddelande -

Spädbarn äter mer grönsaker och mår bra av en tilläggskost baserad på nordisk mat

Barn som fick en tilläggskost baserad på nordisk mat åt mer av frukt, bär, rotfrukter och grönsaker än kontrollgruppen som följde de nationella rekommendationerna. Den nordiska gruppen hade trots lägre proteinintag inte sämre näringsstatus vid kontroller. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.

– Studien visar att det är genomförbart, hälsosamt och hållbart att introducera en tilläggskost på nordisk mat under första levnadsåren, säger Ulrica Johansson, doktorand vid Umeå universitet.

I sin avhandling har Ulrica Johansson följt 250 barn, varav hälften av dessa 125 barn fick en tilläggskost baserad på nordisk mat med reducerat protein. Detta är den första studie som visar på hur nordisk kost kan introduceras redan under spädbarnstiden. När barnen var mellan fyra och sex månader fick de smakportioner under 24 dagar från nordiska frukter, bär och grönsaker via inlärning av olika smaker från ett smakschema. Mellan sex och 18 månaders ålder fick gruppens föräldrar recept på hemlagad nordisk barnmat, proteinreducerade barnmatsprodukter och föräldrastöd via sociala medier.

Barnen i den nordiska gruppen jämfördes vid nio, tolv och 18 månaders ålder med en kontrollgrupp på 125 barn som följde de nationella kostråden för introduktion av smakportioner och tilläggskost från Livsmedelsverket samt kommersiella barnmatsprodukter med oförändrat innehåll.

Det visade sig då att barnen i den nordiska gruppen åt betydligt mer frukt, bär, rotfrukter och grönsaker än kontrollgruppen. Vid 9- , 12- och 18-månadersuppföljningen var det dagliga intaget av frukt och grönsaker 42 - 45 procent högre i nordiska gruppen. Det lägre intaget av protein i den nordiska gruppen innebar ingen negativ påverkan på barnens tillväxt, näringsintag eller på deras järn- och blodvärden.

Tilläggskost baserad på den ”nya nordiska kosten”, New Nordic diet, innehåller säsongsbaserad och regional mat med nordiskt ursprung som rotfrukter, grönsaker, bär, frukt, rapsolja, fullkorn och fisk, och mindre av kött, processad mat, socker, salt och importerade produkter.

– Föräldrastöd och tidig inlärning av olika sorters smaker har troligtvis bidraget till de ökade intaget av hälsosam mat hos spädbarnen i den nordiska gruppen. Nordiska bär och rotfrukter är lämpliga att använda för att introducera bittra och sura smaker som kan bidra till att förhoppningsvis etablera framtida hälsosamma och miljömässigt hållbara matvanor, säger Ulrica Johansson.

Ulrica Johansson är legitimerad dietist med examen i gastronomi och dessutom kokboksförfattare.

För mer information, kontakta gärna
Ulrica Johansson
070-333 20 60
E-post: ulrica.johansson@umu.se

Om disputationen
Ulrica Johansson, Institutionen för klinisk vetenskap, försvarar fredag 10 december kl. 9.00 sin avhandling Tilläggskost med nordisk mat. Effekt på näringsintag, tillväxt, biomarkörer och ätbeteende. Fakultetsopponent Anna Winkvist, Sahlgrenska akademin, Göteborg. Huvudhandledare Torbjörn Lind. Plats: Bergasalen Q (27) Norrlands universitetssjukhus Umeå.

Ämnen

Taggar

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet
är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 36 000 studenter och 4 000 anställda. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.

Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar.

Presskontakt

Ola Nilsson

Ola Nilsson

Kommunikatör, Umeå universitet 090-786 69 82

Relaterat material

Umeå universitet

Med omkring 36 000 studenter och 4 000 anställda är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Med drygt 50 år på nacken präglas Umeå universitet av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets framtidsutmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.