Den som ser till att undvika fem klassiska riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom lever i genomsnitt upp till 15 år längre än den som inte ändrat sin livsföring. Det visar en ny global studie där forskare från bland annat Umeå universitet har medverkat. De fem riskfaktorerna är rökning, högt blodtryck, högt kolesterol, diabetes och viktproblem.
Många av dagens barn och ungdomar rör sig för lite. För att träningen ska fungera optimalt bör den anpassas efter barnets individuella biologiska förutsättningar och inte efter fysisk ålder, visar en ny avhandling vid Umeå universitet. Detta eftersom barn utvecklas i olika takt bland annat beroende på när puberteten infaller.
Visste du att julbordsklassiker som sill kan skydda mot diabetes, att det är våra tarmar som reglerar hur sött julmusten smakar och att det finns en matematisk formel för hur många pepparkakor som ryms på en plåt? Intervjua forskare för att skapa innehåll till jul- och nyårshelgerna.
Anton Rönnblom disputerade 2022 på en avhandling om bland annat hur ben från hornuggla kan stå modell för att utveckla proteser till hörselskadade. Den får nu pris som bästa avhandling vid Medicinska fakulteten, Umeå universitet, och Anton belönas med ett stipendium.
Vi äter för mycket socker och forskning visar alltmer på att det också ändrar vår smak och uppfattning av mat. Mattias Alenius forskargrupp vid Umeå universitet har funnit att överkonsumtion av socker leder till ett ökat sug efter fett hos flugor.
Barn som fick en tilläggskost baserad på nordisk mat åt mer av frukt, bär, rotfrukter och grönsaker än kontrollgruppen som följde de nationella rekommendationerna. Den nordiska gruppen hade trots lägre proteinintag inte sämre näringsstatus vid kontroller. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.
Fet fisk, som exempelvis sill, kan minska risken att drabbas av vissa typer av diabetes. Det visar en ny europeisk studie där Umeå universitet deltar. Det är ett ämne i fiskfettet som sannolikt påverkar immunsystemet och de speciella antikroppar som skadar insulinproduktionen.
Maten vi äter har stor betydelse för folkhälsan och för omställningen till ett hållbart samhälle. Den nybildade Institutionen för kost- och måltidsvetenskap vid Umeå universitet vill ta täten för att lösa dessa utmaningar. Bredden av utbildningar och forskning blir unik i Sverige.
Hål i tänderna och tandlossning beror inte bara på hur väl man sköter sin munhygien och hur mycket godis man äter. Även ärftliga egenskaper och faktorer som fetma, utbildning och personlighet kan spela roll. Det visar den hittills största studien på området. Studien har letts av forskare vid Umeå universitet.
Överviktiga kvinnor efter klimakteriet som äter så kallad stenålderskost får en varaktig viktminskning. De får även lägre nivåer av riskfaktorer för typ 2-diabetes och hjärtkärlsjukdomar. Det visar en ny studie vid Umeå universitet.
Rapporterad födoämnesöverkänslighet är vanligt bland skolbarn, visar en avhandling från Umeå universitet. Barn som undvek mjölk, fisk, ägg eller vete på grund av födoämnesöverkänslighet hade inte sämre livskvalitet jämfört med jämnåriga som åt normalkost.
Flera studier gjorda vid Umeå universitet visar att paleolitisk kost förbättrar riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom som exempelvis övervikt, leverfett, insulinkänslighet, blodfetter och blodtryck. Detta enligt en avhandling av Julia Otten vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
I djurförsök har en viss probiotika – Lactobacillus F19 – visat sig minska risken för övervikt. Nu har Frida Karlsson Videhult vid Umeå universitet avslutat en av de första studierna på spädbarn. Resultaten visar att barnens nivåer av vissa fettsyror sjönk under behandlingsperioden. Däremot sågs ingen skillnad i tillväxt, ämnesomsättning eller blodfettsprofil när barnen nått skolåldern.
Kostundersökningsmetoder behöver utvecklas för att förbättra deras tillförlitlighet och användarvänlighet. En ny avhandling från Umeå universitet visar att metoder som använder nya tillvägagångssätt och tekniker, såsom digitalkameror och smartphones, inte löser problemet med att ungas energiintag underskattas.
Glutenintolerans är mycket vanligare i Sverige än i resten av Europa och i USA men kan förhindras med en gynnsam spädbarnskost, visar en omfattande studie som har letts av forskare vid Umeå universitet.
Västerbottens län har drabbats av en klimatförändring de senaste åren när det gäller synen på riskerna med höga fettintag. Den slutsatsen drar forskare vid Umeå universitet i en unik långtidsstudie om blodfetter.
Den traditionellt samiska kosten har likheter med lågkolhydratdieterna, men det är inte säkert att kosthållningen kan förklara den relativt goda hälsan i samebefolkningen, skriver Lena Maria Nilsson i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet den 24 februari.
Mer nyckelhålsmärkta livsmedel, och mindre läsk och saft, slank ner efter att överviktiga 8–12-åringar deltagit i ett tvåårigt stödprogram för att ändra sina levnadsvanor. – Kosten går alltså att förbättra, något som är viktigt att fokusera på när vi ska förebygga övervikt bland barn, menar Maria Waling vid Umeå universitet.
Att förändra våra matvanor i en hälsosam riktning kan vara svårt. Några som ofta står i vägen är vänner och familj, som har ett stort inflytande över vårt matval. Enligt Petra Jonsson Rydén vid Umeå universitet kan det också vara dyrare att äta sunt, och samhällsgrupper med knappa resurser kan därför ha svårare att välja hälsosamma livsmedel.
Den förväntade klimatförändringen kommer att minska kvaliteten och vikten på djurplankton och bottenlevande djur. Det kan leda till att fisk inte får i sig tillräckligt med mat och de viktiga fettsyrorna omega-3. Kristin Dahlgren, Umeå universitet, presenterar de nya resultaten i sin doktorsavhandling.