Gå direkt till innehåll
Anna Åberg och Anna Arnqvist Björklund. Foto: Mattias Pettersson
Anna Åberg och Anna Arnqvist Björklund. Foto: Mattias Pettersson

Pressmeddelande -

Studie avslöjar hur pH påverkar magsårsbakteriens förmåga att fästa

En studie av Anna Arnqvists forskargrupp vid Umeå universitet avslöjar molekylära detaljer om magsårsbakterien Helicobacter pylori’sförmåga att binda till inflammerad magsäck och hur pH:t i magen styr detta. Ökad förståelse för hur magsårsbakterien kan orsaka en livslång infektion är en viktig pusselbit för att i förlängningen bena ut vilka egenskaper som bidrar till sjukdom.

När magsäcken blir infekterad med magsårsbakterien Helicobacter pyloripågår infektionen livet ut om den inte behandlas. Infektionen kan orsaka såväl magsår som cancer i magsäcken. Miljön i magen förändras kontinuerligt och för att anpassa sig till olika förhållanden måste bakterien justera vilka proteiner som behövs vid ett visst förhållande och i vilken mängd.

Det är lätt att förknippa magsäcken med lågt pH. Dock är det så att pH varierar kraftigt, från den mycket sura miljön i själva magsäcken till att vid det yttersta cellagret i magsäcken, som skyddas av ett slemlager, vara i stort sett neutralt. Det är i slemlagret, eller tätt bundna till yttersta cellagret, som man hittar de flesta Helicobacter-bakterierna. Många geners uttryck justeras i relation till pH och det gör att bakterien producerar mer eller mindre av dessa proteiner beroende på omgivningens pH.

Magsårsbakterien har särskilda proteiner på sin yta som gör att det kan fästa till slemlagret eller till det yttersta cellagret. SabA är ett sådant protein och som gör att bakterien kan fästa till inflammerad magslemhinna. I den här studien har Anna Arnqvist forskargrupp, på molekylär nivå, undersökt hur pH styr hur mycket SabA-protein som bakterien producerar. Vid lågt pH förändras det regulatoriska proteinet ArsR och kan då bilda ett komplex. Här visar man att ArsR-komplexet binder till två specifika ställen liksom att DNA-topologin har betydelse för bindningen. I studien visar man vilken av de två DNA-regionerna som är av störst betydelse för pH-regleringen. Man visar även på variation mellan olika bakteriestammar och att slumpmässiga förändringar i DNA:t påverkar det pH-reglerade SabA-uttrycket.

– En stor utmaning i detta projekt har varit att göra de genetiska modifieringarna i H. pylori-bakterien. Det har varit tekniskt svårt och tidskrävande att få till rätt DNA konstruktioner. Vi provade att låta ett företag göra den ena konstruktionen, men efter fyra månader lämnade de tillbaka uppdraget. Det har krävts mycket tålamod för att ro detta i land, säger Anna Åberg, staff scientist.

Helicobakter-bakterien infekterar oftast den nedre delen av magsäcken där pH är lite högre än i mittdelen där det finns fler syraproducerande celler som gör pH:t lägre. Det är känt sedan tidigare att infektioner som etablerar sig i mittdelen av magsäcken är en riskfaktor för cancerutveckling. Att bättre förstå hur pH:t i magen påverkar grundläggande egenskaper såsom vidhäftning till magslemhinnan ger på sikt bättre förutsättningar att förstå vilka egenskaper hos magsårsbakterien som bidrar till sjukdomsutveckling.

Resultaten är publicerade i Nucleic Acids Research

Kontaktuppgifter
anna.arnqvist@umu.se
090-786 65 39

anna.aberg@umu.se

Ämnen


Umeå universitet
Umeå universitet
är ett av Sveriges största lärosäten med omkring 37 000 studenter och drygt 4 700 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.

Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar.

Kontakter

Claes Björnberg

Claes Björnberg

Kommunikatör Forskning vid Medicinska fakulteten 072-210 86 78

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.