Med anledning av utvecklingen runt den så kallade gröna omställningen och samhällsomvandlingen i norra Sverige har Umeå universitet uppdaterat expertlistan med flertalet forskare och experter med stor kännedom om omställningen ur en mängd olika perspektiv.
I en rapportbok publicerad vid Várdduo – Centrum för samisk forskning vid Umeå universitet presenterar Åsa Össbo och Kristina Sehlin MacNeil resultat från forskningsprojektet "Skada skedd". Inom projektet har de undersökt hur utvinningsindustrin påverkat och påverkar urfolk.
Genom att generera extremt högupplösta bilder i ett kryo-elektronmikroskop, har forskare vid Umeå universitet i samarbete med forskare i Berlin avslöjat väteatomers och vattenmolekylers positioner i fotosyntesen. Detta genombrott öppnar en ny möjlighet att avslöja hur vatten spjälkas till syre - en process som är avgörande för livet på jorden liksom för att kunna skala upp förnybara energisystem.
Tillverkning av cement och bränd kalk kräver mycket energi och orsakar höga koldioxidutsläpp. Genom att byta ut fossila bränslen till förnyelsebara kan utsläppen minska avsevärt, men det kan också påverka kvaliteten på produkten. Karin Sandströms avhandling bidrar med ny kunskap som är viktig i omställningen till en mer hållbar produktion.
Nicolò Maccaferri, fysiker på Umeå universitet, får 2 miljoner euro från Europeiska forskningsrådet för grundforskning som kan förändra hur vi lagrar och bearbetar information. – Vi kommer att använda ljus för att skapa och styra magnetism i material på sätt som ingen gjort tidigare, säger han.
För att minska utsläppen av koldioxid från kalkugnar, finns ett växande intresse att introducera biobaserade bränslen som alternativ till fossila bränslen. Naresh Kumar Wagri, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, Umeå universitet, visar i sin avhandling att det innebär utmaningar på grund av biobränslenas annorlunda kemiska och fysiska egenskaper.
Umeå universitet vill med heldagseventet Perspectives samla forskare och representanter för industri, myndigheter, offentlig sektor och civilsamhället med intresse av att dela perspektiv och utarbeta lösningar för omställningens alla utmaningar.
Forskare har hittat ett sätt att omvandla billigt skogsavfall, som kottar, till kolmaterial som kan användas till energilagring. Metoden gör det möjligt att enkelt och miljövänligt finfördela kol i vatten, även när det inte är vattenlösligt. Blandningen kan sedan sprejas på en yta för att framställa elektroder till superkondensatorer.
Kolerabakterier använder specifika D-aminosyror för att undkomma ogynnsamma nischer och forma komplexa ekologiska system. Det visar en studie ledd av en forskargrupp vid Umeå universitet. Upptäckten kan på sikt få betydelse för forskning kring bakterieinfektioner.
Högfluorerade kemikalier, PFAS, bryts inte ned fullständigt i avfallsförbränning och kan hittas i aska, processvatten och rökgaser. Det visar en ny studie av forskare vid Kemiska institutionen, Umeå universitet. Projektet utförs inom Företagsforskarskolan, i samarbete med Umeå Energi.
Utsläppen av koldioxid från kalkbränning i Sverige har minskats med mer än 36 000 ton per år. Det har skett genom ett samarbete mellan Centrum för hållbar produktion av cement och bränd kalk vid Umeå universitet, Nordkalk AB och Energimyndigheten.
Forskare vid Umeå universitet har gjort ett genombrott som leda till att vätgas blir billigare. Teamet har utvecklat en ny metod som förbättrar omvandlingen av vatten och elektricitet till vätgas – ett rent, koldioxidfritt bränsle. Det är en process som är avgörande i den gröna omställningen.
Emil Thorin från Umeå universitet har utvecklat en ny optisk metod för att snabbt kunna mäta gasformiga oorganiska ämnen vid förbränning och förgasning av biomassa. Den nya tekniken kommer att bidra till en effektivare omvandling av biomassa till förnybar energi.
När Klimatpolitiska rådet släpper sin årliga rapport är huvudbudskapet detsamma som många gånger tidigare: Klimatomställningen behöver accelerera. Men man konstaterar även att Sverige har tappat sin position i miljö- och klimatarbetet. Läs intervju med Umeåforskaren Annika Nordlund, som sitter som ledamot i Klimatpolitiska rådet.
Kemister vid Umeå universitet inom konsortiet MicroBioRefine visar att nordiska mikroalger som får växa i saltvatten både renar detta vatten effektivt och producerar värdefulla föreningar, så kallade karotenoider. Forskningsresultaten publiceras i tidskriften Bioresource Technology.
Forskare i Bio4Energy vid Umeå universitet har hittat en ny byggsten för bioraffinaderi. Den kan vara avgörande för att man i framtiden ska kunna använda rester av quinoa som odlas i extrema miljöer i Sydamerika.
Teknisk-naturvetenskaplig fakultets samverkanspris 2022 tilldelas forskarna Rainer Backman, Markus Broström och Matias Eriksson på Institutionen för tillämpad fysik och elektronik vid Umeå universitet. I motiveringen betonas deras arbete med att skapa ett kompetenscentrum för hållbar produktion av cement och bränd kalk.
Naser Tavajohi på Kemiska institutionen vid Umeå universitetet erhåller tillsammans med forskare vid Lunds universitet 5 miljoner kronor av Energimyndigheten för att lokalisera platser i Sverige med potential för saltkraft, så kallad blå energi.
År 2030 kommer molntjänster världen över att kräva nio procent av all elförsörjning. Att effektivisera dessa anläggningar är brådskande men hittills har forskarna inte haft tillgång till systemen. Nu öppnar Ericsson Research Data Center upp för forskare vid Umeå universitet i syfte att göra något åt energiförbrukningen.
Institutionen för fysik vid Umeå universitet har tillsammans med solenergiföretaget Absolicon köpt in en guldsfär för att möjliggöra mätning av optiska egenskaper hos material som används i koncentrerande solfångare. Erik Zäll, doktorand i Företagsforskarskolan får användning av den i sitt arbete med att förbättra receiverrör.