Gå direkt till innehåll
Annika Nordlund är lektor, docent och prefekt vid Institutionen för psykologi. Hennes forskningsintresse ligger inom områdena miljö- och socialpsykologi. Foto: Mattias Pettersson
Annika Nordlund är lektor, docent och prefekt vid Institutionen för psykologi. Hennes forskningsintresse ligger inom områdena miljö- och socialpsykologi. Foto: Mattias Pettersson

Nyhet -

Sveriges klimatarbete har backat: ”Men vi måste accelerera”

När Klimatpolitiska rådet släpper sin årliga rapport är huvudbudskapet detsamma som många gånger tidigare: Klimatomställningen behöver accelerera.
Men man konstaterar även att Sverige har tappat sin position i miljö- och klimatarbetet.
– Sverige sätter sig i baksätet, då vi under lång tid suttit i framsätet och drivit på klimatomställningen, säger Annika Nordlund, forskare inom miljö- och socialpsykologi vid Umeå universitet.

Expertorganet Klimatpolitiska rådet utvärderar ifall regeringens politik är förenlig med de klimatmål som Sverige har. Den 29 mars kom årets rapport och huvudbudskapet är ett upprepande från tidigare år: Klimatomställningen behöver accelerera och utsläppen behöver minska snabbare än hittills.
Sverige har tidigare setts som ett föregångsland i klimatarbetet. Men årets rapport från Klimatpolitiska rådet ger en annan bild.
– Sverige har haft skarpare miljömål än man behövt ha, vi har gått längre och legat i framkant. Men nu tar vi ett steg tillbaka och det tycker vi är anmärkningsvärt. Även övriga Europa har reagerat på att Sverige sätter sig i baksätet då vi under lång tid suttit i framsätet och drivit på, säger Annika Nordlund, docent, prefekt och lektor vid Institutionen för psykologi vid Umeå universitet, samt ledamot i Klimatpolitiska rådet.
Hon betonar att årets rapport är en granskning av såväl den sittande som förra regeringen, då det skedde ett maktskifte under året. Att det var valår är troligtvis en av anledningarna till att klimatarbetet inte prioriterats.
– Det vi kan konstatera är att de politiska beslut som tagits under 2022, oberoende av regering, ser ut att leda till ökningar av våra utsläpp snarare än minskningar.

Läs hela intervjun med Annika Nordlund på umu.se.

Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier

Regioner

Kontakter

Presskontakt

Presskontakt

Presskontakt 090-786 50 89

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.