Nyligen publicerade Umeå-forskare den första medicinskt inriktade studien av svensk fjällräddning och risker vid vistelse i de svenska fjällen. Resultaten pekar på ett behov av att utveckla arbetet med bland annat snöskoterkörning, hjärthändelser och drunkningar.
I och med rådande världsläge har frågan om krisberedskap kommit allt högre upp på agendan. Hur kan vi som medborgare bidra till att hantera eventuella kriser i en alltmer osäker värld? Umeåforskaren Veronica Strandh är en av de första svenska forskarna som tagit ett helhetsperspektiv på civilsamhällesfrågor i relation till krisberedskap i sin forsknining.
Med hjälp av historiska data har forskare från Umeå universitet kunnat se hur spädbarnsdödligheten påverkades av temperaturförändringar under åren 1880–1950.
Klimatförändringarna dödar många människor, skadar hälsan för fler och påverkar försörjningen för ännu fler. Det handlar inte om någon diffus framtid, utan sker idag. Det konstateras i den femte rapporten i serien nedräkningar till 2030, Lancet Countdown, där Umeå universitet deltar.
Klimatet blir allt varmare, och livet på jorden förändras. Snabbast går det i norr, i Arktis. Det vet vi. Men vilka samhällsutmaningar väntar? Kan folk bo kvar? Hur ska naturresurser fördelas och farleder kontrolleras?Blottas ny grogrund för sjukdomar och konflikter? Den 8–12 juni samlas världens ledande forskare vid Umeå universitet för att diskutera framtiden för människor och samhällen i norr.
Interaktionsdesigner Ambra Trotto från Arkitekthögskolan leder ett nytt projekt – Community SOS - som startar upp i Sliperiet. Projektet handlar om att skapa en integrerad plattform där volontärer och hjälpbehövande kan nå varandra vid en miljökatastrofsituation. Den 23 mars startar projektgruppen en crowdfunding-kampanj för att finansiera projektet och bygga nätverk.