Nyhet -
Samhällsengagemang avgörande pusselbit i krisberedskap
I och med rådande världsläge har frågan om krisberedskap kommit allt högre upp på agendan. Hur kan vi som medborgare bidra till att hantera eventuella kriser i en alltmer osäker värld?
Veronica Strandh, docent i statsvetenskap och lektor i offentlig förvaltning vid Umeå universitet, är en av de första svenska forskarna som tagit ett helhetsperspektiv på civilsamhällesfrågor i relation till krisberedskap i sin forskning. Så hur ser hon på den civila krisberedskapen i Sverige?
– Det finns självklart ett behov av en bedömning om vart vi står och vart vi är på väg, men det kan vara problematiskt att sätta en stämpel på krisberedskap för det betyder att man gör en slags slutvärdering. Som jag ser det är krisberedskap en pågående process. Jag vill inte låta alarmistisk, men vi är just nu i ett skede där den behöver utvecklas ganska snabbt, säger Veronica Strandh.
Förutom att ordna med en krislåda är ett tips från Veronica Strandh att lära känna sina grannar så att det finns ett mer uttalat nätverk om det skulle inträffa en omfattande samhällskris.
– I min undervisning brukar jag skämtsamt ta upp exemplet när vi lyssnar med örat vid dörren innan vi går ut i trapphuset för att försäkra oss om att ingen är där innan vi går ut. Det är ett väldigt dåligt beteende ur krissynpunkt. Att faktiskt ta sig lite tid att heja på folk, att ha ett namn och ett ansikte på varandra är en bra början.
I vissa hyresrättsföreningar har det startats initiativ till studiecirklar eller möten där krisberedskap är temat.
Kontakt:
Veronica Strandh är docent i statsvetenskap och forskar om krisberedskap, civilsamhället och frivilligas roll vid kriser och olyckor
veronica.strandh@umu.se
090-786 50 72
