Gå direkt till innehåll

Ämnen: Kriser

  • Kommunernas civila beredskap: En utmaning i prioritering och tydlighet

    Kommunernas civila beredskap: En utmaning i prioritering och tydlighet

    En avhandling från Umeå universitet belyser de utmaningar som kommunerna står inför när det gäller att prioritera beredskap inför kris- och krigstider. Studien visar att statens mål för det civila försvaret inte alltid stämmer överens med de instruktioner och riktlinjer som ges till kommunerna, vilket skapar osäkerhet och svårigheter i kommunernas prioriteringsprocess.

  • Veronica Strandh, docent i statsvetenskap vid Umeå universitet. Foto: Hans Karlsson

    Samhällsengagemang avgörande pusselbit i krisberedskap

    I och med rådande världsläge har frågan om krisberedskap kommit allt högre upp på agendan. Hur kan vi som medborgare bidra till att hantera eventuella kriser i en alltmer osäker värld? Umeåforskaren Veronica Strandh är en av de första svenska forskarna som tagit ett helhetsperspektiv på civilsamhällesfrågor i relation till krisberedskap i sin forsknining.

  • Bild: Mostphotos

    Risk att sociala medier skapar otydlighet vid akuta kriser

    Vid en akut kris kan det vara svårt att veta exakt vad som hänt och hur man ska förhålla sig till det. Ibland är det inte brist på information som är det största problemet, utan att enorma informationsmängder på sociala medier skapar otydlighet. Vid sådana tillfällen är det extra viktigt att förhålla sig källkritisk, eftersom både användarnas beteenden och plattformarnas uppbyggnad bidrar till den

  • Tips på kontakter angående virusforskning

    Coronaviruset har kommit till Europa. WHO, Folkhälsomyndigheten och regionala smittskyddsenheter följer utvecklingen och uppdaterar informationen. Vid Umeå universitet finns forskare som i många år arbetat med att förstå sammanhangen när det gäller virus, överföring av smitta, hur man skyddar sig och hur man behandlar de som blivit sjuka. Här är tips på forskare att vända sig till.

  • Pressinbjudan 24/1: Svensk forskning i ett föränderligt Europa

    Europa står inför flera vägval – 2019 väntar både val till Europaparlamentet och ett verkställande av Brexit. Media välkomnas till Kunskapsnoden torsdag den 24 januari på Grand Hôtel då Umeå universitetets forskare och Katarina Areskoug, EU-kommissionens chef i Sverige, samtalar om hur svensk forskning och gränsöverskridande samarbeten påverkas av utvecklingen i Europa, ur olika perspektiv.

  • Verktyg för att stödja samhällen under naturkatastrofer - Made in Sliperiet

    Verktyg för att stödja samhällen under naturkatastrofer - Made in Sliperiet

    Interaktionsdesigner Ambra Trotto från Arkitekthögskolan leder ett nytt projekt – Community SOS - som startar upp i Sliperiet. Projektet handlar om att skapa en integrerad plattform där volontärer och hjälpbehövande kan nå varandra vid en miljökatastrofsituation. Den 23 mars startar projektgruppen en crowdfunding-kampanj för att finansiera projektet och bygga nätverk.

  • Europeiska CBRNE-centret firar fem år!

    Europeiska CBRNE-centret firar fem år!

    På CBRNE-centrum vid Umeå universitet står forskning och utbildning kring farliga ämnen och krisberedskap i fokus. I samband med sitt femårsjubileum bjuder man in till öppet hus onsdagen den 6 november.

  • Europeiska CBRNE-centret utbildar på Balkan och i Kaukasus

    EU och FN-organet UNICRI står för finansieringen av ett utbildningspaket där Europeiska CBRNE-centret vid Umeå universitet har i uppdrag att genomföra korta specialiserade kurser i hantering av farliga ämnen. Kurserna riktar sig till akutvården, räddningstjänsten, polisen, tullen och gränspolisen i tolv länder på Balkan och i Kaukasus, från Kroatien i väster till Azerbajdzjan i öster.

  • Det nya Ryssland – nyckfull granne eller missförstådd europé?

    För snart tjugo år sedan upplöstes Sovjetunionen, och det moderna Ryssland bildades. Men hur ser ryssarna på sin roll som världsmedborgare och européer, och utgör landet ett hot mot Sverige idag? Var med och diskutera och ställ frågor på torsdag den 24 februari, då Pax Nordica arrangeras vid Umeå universitet.

  • Så fungerar samtal under ett gisslandrama

    En ny avhandling från Umeå universitet handlar om kommunikation i extrema situationer. Exemplet är ockupationen av Västtyska ambassaden 1975 och de telefonsamtal som fördes mellan anhöriga till gisslan, den svenske justitieministern, en tysk ambassadtjänsteman och en av ockupanterna.