Istället för att adressera politiska, sociala och ekonomiska problem som social utsatthet, segregering och en rädsla för sexualiserat våld handlar svenskt trygghetspolitiskt arbete till stor del om att skapa ordning och åtgärda brister i den fysiska miljön. Arbetet för ett tryggare offentligt rum gynnar också ofta de priviligierade samtidigt som utsatta grupper utesluts.
EU-kommissionen har publicerat en så kallad vitbok för artificiell intelligens (AI) med syfte att bidra till ett ekosystem av spetskompetens och förtroende för AI i Europa. Medborgare och intressenter har bjudits in att lämna sina synpunkter i en konsultation. Umeå universitet har nu gett sitt yttrande till EU-kommissionen.
Försämrade möjligheter för allmänheten att påverka lokalt kan skada tilltron till vindkraften och äventyra vägen till ett fossilfritt samhälle, tvärtemot den politiska tanken bakom ändrade regler. Det visar Johanna Liljenfeldt i en ny avhandling vid Umeå universitet.
Styrningen av rennäringen präglas idag av motsättningar och avsaknad av konkreta mål. Det fragmenterade ansvaret och bristen på inflytande, samordning och politiskt agerande leder till minskad anpassningsbarhet inom renskötseln. – För att kunna hantera de utmaningar som renskötseln står inför krävs en politisk översyn av styrningssystemet, menar statsvetaren Annette Löf vid Umeå universitet.
För drygt hundra år sedan kunde arbetare och kvinnor för första gången börja teckna livförsäkringar, något som tidigare bara varit en fråga för välbärgade män. Enligt Liselotte Eriksson, ekonomisk historiker vid Umeå universitet, understödde livförsäkringsindustrin utvecklingen av demokrati och kvinnors rättigheter på flera sätt.
Få elever i årskurs 7–9 deltar aktivt i klassråd, elevråd eller liknande formella organ för elevinflytande. Särskilt sällsynta är engagerade pojkar. Maria Rönnlund vid Umeå universitet och Umeå kommuns Lär- och forskningscentrum anser ändå att dessa system är viktiga för ungdomars demokratiska fostran. – Men formerna för inflytandet bör diskuteras, och fler elevgrupper involveras.
Norrlänningar blir alltmer missnöjda med hur dagens politiker agerar för att gynna sysselsättning och företagande. Det visar nya resultat från Norrländsk regionstudie, som genomförs av forskare vid Umeå universitet, Luleå tekniska universitet och Mittuniversitetet.
Man kallar det ofta ”lokalt utvecklingsarbete” men ur bybornas synvinkel handlar det om en överlevnadskamp. En ny avhandling undersöker hur det är att kämpa för sin bygd och hur det känns att möta makten öga mot öga.