Gå direkt till innehåll

Ämnen: Hälso-, sjukvård

  • Läkare kämpar med empati i en pressad arbetsmiljö

    Empati ses ofta som en självklar och avgörande del i mötet med patienter – men verkligheten ser ofta annorlunda ut. I en ny avhandling från Umeå universitet berättar läkare hur inte bara tidspress utan även utbildningens upplägg och arbetsplatsens kultur kan göra det svårt att leva upp till idealet.

  • Superkänslig metod hittar bakteriesporer i livsmedel och på sjukhus

    Forskare vid Umeå universitet har nyligen utvecklat en mycket känslig metod för att upptäcka bakteriesporer — ihärdiga mikroorganismer som kan överleva extrema förhållanden och orsaka både matförgiftning och infektioner. Metoden har potential att förbättra livsmedelssäkerhet och sjukvård.

  • Digital akutvård i glesbygd skapar ändrade roller i sjukstugan

    Med digitala lösningar kan läkare vara med på distans i undersökning och behandling inom akutvård på sjukstugor i glesbygd. Men det innebär också förändrade yrkesroller och ökat ansvar för den personal som är på plats i sjukstugorna. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.

  • Nya algoritmer ökar integriteten för känsliga data

    Känsliga och personliga data, som medicinska journaler och bankuppgifter, kan nu förvaras säkrare än tidigare tack vare nya algoritmer som utvecklats vid Umeå universitet. De förbättrade algoritmerna minskar risken för dataläckage vid exempelvis systemuppdateringar.

  • Forskning om kalciumtransport kan bekämpa bakterier och ge säkrare livsmedel

    Forskare vid Umeå universitet har avslöjat detaljer om hur bakterier signalerar med hjälp av kalcium för att reglera livsviktiga processer, på ett sätt som skiljer sig från mänskliga celler. Detta genombrott har betydelse i kampen mot antibiotikaresistens och för att öka säkerheten vid livsmedelsframställning.

  • Viktig kamp mot stressrelaterad ohälsa – unga kvinnor hårdast drabbade

    I en era där trycket på individens mentala hälsa ökar i snabb takt visar forskning på den utbredda spridningen av sömnlöshet, utbrändhet, ångest och depression. Särskilt drabbade är unga kvinnor. Dessa resultat pekar på en växande trend av stressrelaterad ohälsa och visar ett brådskande behov av åtgärder för att möta den ökande samhällsutmaningen.

  • Miljöövervakning av bakterier stärker samhällsberedskap mot sjukdomar

    Det finns en mångfald av potentiellt sjukdomsframkallande bakterier i Östersjön och i svenska sjöar. Karolina Eriksson, doktorand inom Företagsforskarskolan vid Umeå universitet, avslöjar i sin avhandling framtida risker för människors hälsa och kopplingar till klimatförändringar.

  • Olyckstunnel skapar dilemma för ambulanspersonal

    Trafikolyckor inne i tunnlar är utmanande både för de drabbade och för räddningspersonal som behöver kunna fatta snabba men korrekta beslut. En speciellt framtagen internetbaserad tunnelutbildning för sjukvårdsledare visade sig dock inte underlätta beslut om att åka in i en tunnel vid en masskrock.

  • Nya rön om kopplingen mellan luftföroreningar och demens

    En ny avhandling från Umeå universitet ger ytterligare kunskap om sambandet mellan luftföroreningar och demens. Forskningen visar att de personer som bar på en specifik genvariant eller hade dåligt luktsinne löpte större risk att drabbas av demens om de exponerades för luftföroreningar under lång tid.

  • Känslomässig instabilitet kopplas till förtida åldrande

    Kvinnor med psykiska besvär i form av emotionellt instabil personlighet och självmordsbeteende åldras också biologiskt betydligt fortare än friska kvinnor. Det visar en ny studie vid Umeå universitet och Karolinska Institutet. Särskilt snabbt åldras kvinnorna med dessa besvär som dessutom är rökare.

  • Ont i käksystemet ställer tandvården inför problem

    Smärta i käkarna är något som ökar bland befolkningen. Smärta och funktionsstörningar i käksystemet är redan idag en utmaning för allmäntandvården, och det kan bli en ännu större utmaning i framtiden. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.

  • Tandlossning ökar bland ungdomar i Västerbotten

    Det går att se en viss ökning av tandlossningssjukdomen parodontit hos ungdomar i Västerbotten. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet. Avhandlingen visar också att det går att tidigt upptäcka sjukdomen som små förändringar på röntgenbilder, och därmed behandla i tid innan den leder till att tänder förloras.

  • Propp i lungan kräver bättre uppföljning

    Fortfarande efter fyra år har personer som drabbats av blodpropp i ett kärl i lungan ökad risk att dö i förtid. Varannan har dessutom problem med andfåddhet två år efter proppen. I gengäld är det få som drabbas av en fruktad kronisk följdsjukdom i lungan. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet som understryker vikten av uppföljning inom vården efter diagnos om propp i lungan.

  • Hur påverkar ohälsa ungas skolgång?

    Många barn och unga drabbas av ohälsa, antingen för att de själva inte mår bra eller för att en närstående inte gör det. I sin avhandling har Cristian Bortes, doktorand vid Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet, undersökt hur ohälsa påverkar ungas skolresultat.

  • Få utnyttjar rätten att efterforska sin spermadonator

    Bara en liten del av de som har möjlighet att få veta mer om sin spermadonator söker den informationen. Dessutom skiljer rutiner för tillgängliggörande av donatorinformation sig mellan kliniker i Sverige. Det visar en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Human Reproduction.

  • Förvåning över att vården inte berättar för släktingar om ärftlig cancerrisk

    Svenskar med en ärftlig risk för cancer i släkten förväntar i sig att sjukvården hjälper till och informerar om det. Det visar en studie vid Umeå universitet. Idag är det den testade individen själv som får ansvaret att berätta om släktens förhöjda risk. Något som många i studien är förvånade över.

  • Ny metod kan ge bättre träffsäkerhet vid cancer i urinblåsan

    Det kan bli möjligt att i förväg se vilka patienter med cancer i urinblåsan som svarar på cellgiftbehandling. Därmed kan man istället direkt gå över till annan behandling för patienter som inte svarar på cellgifter, något som ökar chansen till överlevnad. Detta enligt en ny studie av forskare vid Umeå universitet och vid universitetssjukhuset Charité i Berlin.

  • Multisjuka äldre rehabiliteras bra i hemmet efter höftfraktur

    Rehabilitering i det egna hemmet kan vara ett bra komplement till geriatrisk vårdavdelning efter en höftfraktur, även för äldre med demenssjukdom. Hemrehabilitering uppskattas av de äldre, samtidigt som det kan frigöra vårdplatser på sjukhus. Det visas i en ny avhandling.

Visa mer