Gå direkt till innehåll

Ämnen: Samhälle

  • Mikael Rahm Foto: Per Melander

    ”Den internationella fascismens ledare”

    På detta sätt ska den svenska fascisten Per Engdahl, enligt egen uppgift, ha betecknats i början av 1960-talet. – Engdahl må ha haft en grandios självbild men det fanns ändå ett mått av sanning i denna beteckning, det säger Mikael Rahm, som i en ny doktorsavhandling vid Umeå universitet, tecknar bilden av Engdahls politiska tänkande från 1930 till 1968.

  • Den 5–7 februari träffas över 100 forskare inom WASP-HS, Sveriges största forskningssatsning på AI:s påverkan på mänskligheten och samhället.

    Pressinbjudan: Stor konferens om demokrati, makt och AI i Stockholm 5-7 februari

    Hur påverkas demokrati och maktstrukturer av artificiell intelligens (AI)? Den 5–7 februari träffas över 100 forskare inom WASP-HS, Sveriges största forskningssatsning på AI:s påverkan på mänskligheten och samhället. Mötet sker vid Stockholms universitet och media är välkomna att delta.

  • Det finns en massa forskning som kan relateras till jul- och nyårshelgen.

    Expertlista: jul och nyår

    Visste du att julbordsklassiker som sill kan skydda mot diabetes, att det är våra tarmar som reglerar hur sött julmusten smakar och att det finns en matematisk formel för hur många pepparkakor som ryms på en plåt? Intervjua forskare för att skapa innehåll till jul- och nyårshelgerna.

  • Alexandra Daisy Ginsberg, Machine Auguries: London. © Alexandra Daisy Ginsberg LCC. Courtesy of Bildmuseet. Foto: Malin Grönborg

    Pressinbjudan: Alexandra Daisy Ginsburg / Machine Auguries

    Med AI-genererad fågelsång under en konstgjord gryningshimmel varnar Machine Auguries [Maskinförutsägelser] om vår förälskelse i teknologi på bekostnad av naturen. I Alexandra Daisy Ginsbergs ljud- och ljusinstallation, som öppnar på Bildmuseet 18 oktober, tas en äkta gryningskör långsamt över av syntetisk fågelsång.  

  • Den nya rapporten belyser den centrala roll som öppna mötesplatser spelar som en del av samhällsstrukturen, samt deras potential att forma ett mer inkluderande och hållbart samhälle i Umeå kommun.

    Ny rapport lyfter betydelsen av öppna mötesplatser i Umeå

    En nyligen publicerad rapport lyfter fram resultat av en omfattande studie som ger en djupare förståelse för hur medborgardrivna öppna mötesplatser inte bara kan främja lokal sammanhållning utan också motverka ensamhet och psykisk ohälsa.

  • Veronica Strandh, docent i statsvetenskap vid Umeå universitet. Foto: Hans Karlsson

    Samhällsengagemang avgörande pusselbit i krisberedskap

    I och med rådande världsläge har frågan om krisberedskap kommit allt högre upp på agendan. Hur kan vi som medborgare bidra till att hantera eventuella kriser i en alltmer osäker värld? Umeåforskaren Veronica Strandh är en av de första svenska forskarna som tagit ett helhetsperspektiv på civilsamhällesfrågor i relation till krisberedskap i sin forsknining.

  • Josefa Maria Stiegler. I sin doktorsavhandling forskade hon om urbant våld.

    Urbant våld i Sverige: Ny forskning avslöjar eskalerande problem

    Under 2023 dödades 52 personer i Sverige, vilket har lyft frågan om gängrelaterad brottslighet och våld till den politiska agendan. Josefa Maria Stiegler, gästforskare vid Umeå universitet, forskar om urbant våld i Sverige och betonar att dagligt våld är mer än bara dödssiffror och statistik.

  • Artificiell intelligens kan felsöka mobilnätet betydligt snabbare än människor. Foto: Johnér bildbyrå AB

    AI skyndar på utvecklingen av 5G-nätet

    Utvecklarna av det mobila 5G-nätet kan nu få hjälp av artificiell intelligens, AI. En avhandling från Umeå universitet visar på nya maskininlärningsmetoder som ger snabbare felsökning och bättre förståelse av mobilnätet.

  • Bouchra Khalili, The Tempest Society, 2017. Exhibition photo from documenta 14: Stathis Mamalakis. Courtesy of the artist and Mor Charpentier Gallery, Paris.

    Bouchra Khalili / Stories Within Stories

    På lördag 16 oktober öppnar Bildmuseet en utställning med den fransk-marockanska konstnären Bouchra Khalili. Media hälsas välkommen till förhandsvisning av Stories Within Stories på torsdag 14 oktober, digitalt och på plats i utställningen.

  • Naeem Mohaiemens, Jole Dobe Na (De som inte drunknar), 2020. Stillbild från filmen

    Naeem Mohaiemens film om sorg och saknad har Europapremiär på Bildmuseet

    Naeem Mohaiemens film Jole Dobe Na (De som inte drunknar) skapades på uppdrag av Yokohamatriennalen och Bildmuseet, där den nu visas för första gången efter premiären i Japan. I utställningen på Bildmuseet visas den nya filmen tillsammans med tidigare verk av konstnären. Digital pressvisning 17 februari, digital vernissage 19 februari. Välkommen!

  • Bildmuseet öppnar igen

    ​Efter en tid med tillfälligt stängt öppnar Bildmuseet inom kort med tre nya konstutställningar. Under vår och sommar har man kunnat se smakprov i digitala kanaler, men från och med torsdag 27 augusti hälsas alla besökare varmt välkomna att uppleva konsten på plats.

  • Grada Kilomba, Illusions Vol. III, Antigone, 2019. Courtesy of the artist.

    Bildmuseet presenterar: Grada Kilomba / A World of Illusions

    Bildmuseet presenterar Grada Kilombas första separatutställning i Skandinavien; en trilogi av poetiska filminstallationer som genom antika dramer lyfter postkoloniala frågor kring rasism, könsförtryck och våld. Utställningen på Bildmuseet utgör premiären för det det tredje kapitlet i trilogin, och de storskaliga videoverken visas därmed för första gången tillsammans.

  • Pierre Huyghe, Untitled (Human Mask), 2014. Courtesy the Artist.

    Konst över arter och existenser på Bildmuseet i sommar

    Bildmuseets sommarutställning samlar konst som låter oss ompröva människans position i världen, vår relation till djuren och de ekologier som binder samman jordens varelser. "Animalisk / Konst över arter och existenser" presenterar 17 konstnärer från olika länder, generationer och bakgrunder vars verk spänner över medier som film och video, teckning och skulptur, installation och ljudkonst.

  • Hur det digitala förändrar normer, makt och människor

    Hur det digitala förändrar normer, makt och människor

    Det digitala går inte att separera från den analoga världen. Vad som händer online orsakar konkreta förändringar i våra kroppar, byggnader och samhällen. Men hur går detta samspel till? I en ny bok: "Hybrid Media Culture: Sensing Place in a World of Flows" publicerar forskare från Umeå universitet några av de första studierna som kartlägger hur det går till när online och offline vävs samman.

  • Dayanita Singh och Nanna Johansson på Bildmuseet

    Söndag 14 oktober kl 14:00 öppnar Bildmuseet två nya utställningar: Dayanita Singh / En fotografs äventyr och Nanna Johansson / Serier. Båda konstnärerna finns på plats. Dagen därefter seminarium om samtida fotografi och film med inbjudna fotografer, filmare och konstnärer.

  • Ungas syn på framtiden i ett snabbt förändrande samhälle

    Ungdomar på Kretas landsbygd står inför valet att följa gamla traditioner eller att leva på ett mer modernt sätt. Nikoleta Ratsika visar att många unga kretensare bryter mot traditionella levnadsmönster och väljer nya yrkesinriktningar. Hon disputerar vid Umeå universitet den 3 februari.

  • Värderingars betydelse för våra välfärdsåsikter varierar

    Våra grundläggande värderingar spelar stor roll för vad vi tycker om välfärdsstaten, men till vilken grad de påverkar beror faktiskt på vilket land vi bor i. I Sverige är värderingarnas inverkan särskilt stark, visar en ny avhandling vid Umeå universitet.

  • Mobbning på nätet upprör – men möjligheterna uppväger

    Mer än vart åttonde barn i Europa har oroats eller upprörts av något på Internet, visar en ny rapport. Resultatet är det första av en stor europeisk studie där 23 000 barn och deras föräldrar har intervjuats. - Det behövs insatser för att minska riskerna med nätanvändning och öka de positiva möjligheterna för de yngsta, menar bland andra Elza Dunkels, Umeå universitet, som ingår i forskargruppen.

  • Släkten, pengarna och Caroline Gother

    Makt och pengar i det sena 1700-talets och tidiga 1800-talets Stockholm, en tid som ekonomiskt var lika dramatisk som vår egen. I sin nya bok följer professor Marja Taussi Sjöberg en grosshandlarsläkt under tre generationer.