Med fotografi, film, skulptur, teckning, textil, ljud och installationer, varav flera helt nya konstverk, öppnar grupputställningen Åtta grader på Bildmuseet den 15 mars under Art Friday med Littfest – Umeå Internationella Litteraturfestival.
Bernadette Sztojka visar att samarbete mellan angränsande celler är viktigt för lignifiering av vattentransporterande kärl i växter och har identifierat tre nya regulatorer involverade i denna process. Hon försvarade framgångsrikt sin avhandling vid Umeå universitet torsdagen den 10 december.
Bernard Wessels visar i sin avhandling att träd som inte kan uppleva etylensignaler har problem att lyfta sig uppåt. Han har också identifierat nya komponenter som är inblandade i reglering av denna process. Han försvarade sin doktorsavhandling vid Umeå universitet den 5 oktober.
Ett kemiprojekt i samarbete mellan Umeå universitet och Luleå tekniska universitet om omvandling av skogsrester till metan och högkvalitativt biokol beviljas ett anslag på 7,85 miljoner kronor för fyra år. Medlen beviljas av Formas från deras fjärde utlysning inom programmet Skogsråvara och biomassa.
VINNOVA, Sveriges innovationsmyndighet har beslutat att fortsätta finansiering av verksamheten vid UPSC Berzelii Center för skogsbioteknik ytterligare fem år (2017-2021). UPSC Berzelii Center blir nu ett nytt VINNOVA kompetenscentrum och är ett av fem befintliga kompetenscentra i Sverige som får ta emot medel.
Stefan Jansson, professor vid Umeå universitet, har utsetts till 2015 års skogsbioteknolog av the Institute of Forest Biosciences (IFB). IFB är en internationell organisation som arbetar med skogsforskningsfrågor.
Mats Tysklind, professor i miljökemi vid Kemiska institutionen, tilldelas teknisk-naturvetenskapliga fakultetens samverkanspris 2016. Priset är på 25 000 kronor och delas ut vid universitetets vårpromotion den 21 maj.
Vatten transporteras i växter i xylemet, ett rörsystem uppbyggt av specialiserade celler som är döda och tomma. Att olika typer av celler samarbetar, i större utsträckning än man tidigare trott, för att bilda xylemet är slutsatsen i Sacha Escamez avhandling. Den nya kunskapen kan användas i arbetet med att modifiera och förbättra vedbiomassas egenskaper.
En internationell utvärderingskommitté ger toppbetyg till Berzelii Centrum för skogsbioteknik vid Umeå Plant Science Center. Berzelii centret, som byggts upp med hjälp av finansiering från Vinnova och Vetenskapsrådet, bedöms vara en exceptionellt stark forskningsmiljö med grundforskning i världsklass.
Tack vare sina unika egenskaper är joniska vätskor i ropet som lösningsmedel i ”gröna”, hållbara kemiska processer. Nu har två forskarlag vid Umeå universitet upptäckt att enzymer kan utföra sitt katalytiska arbete i en reversibel jonisk vätska. Upptäckten banar väg för enzymatisk förädling av cellulosa till värdefulla molekyler och industriella produkter. Resultaten presenteras i ChemSusChem.
Biomassa från skog eller åkergrödor kan till viss del ersätta fossila bränslen, men användningen i dag är globalt sett ganska liten. Martin Strandberg vid Umeå Universitet visar i sin avhandling att rostning av biomassan, så kallad torrefiering, förbättrar flera egenskaper hos biomassan så att den enklare och mer kostnadseffektivt kan ersätta fossila bränslen.
Kemisten Venkata Prabhakar Soudham har testat olika växter och visar att bark är en typ av växtmaterial som lättare än andra kan omvandlas till biobränslet etanol. Dessutom har han utvecklat metoder för att övervinna hinder vid omvandlingsprocessen. Ventaka försvarar sin avhandling den 28 maj vid Umeå universitet.
Rökgaser från förbränningsanläggningar är en av de utmaningar som bioenergibranschen ställs inför. Av tradition installeras rökgasreningstekniker efter förbränningen, men en ny avhandling visar att det är möjligt att reducera utsläppen till luften av mycket små partiklar av aska och metaller redan under förbränningsprocessen. De nya rönen kan innebära att efterreningsteknologi inte behövs.
Vad behövs för en grön omställning av samhället? Vissa skulle svara förnybar energi, och andra kanske mer forskning och innovation eller riktade politiska styrmedel. Vid den internationella konferensen Umeå Renewable Energy Meeting (UREM) den 25-27 mars samlas toppforskare och företagsrepresentanter för att ge bilder av forskningsfronten.
Biomassa såsom havreskalrester från matproduktion, pressrester från raps eller rötat avloppsslam har hittills betraktats som väldigt svåra att använda till förbränning för produktion av energi. Nils Skoglund har studerat hur man kan använda den fosforrika biomassan och restströmmarna på ett bättre sätt. Han försvarar sin avhandling vid Umeå universitet torsdagen den 5 juni.
Växtfysiologen Stefano Pietra visar i sin avhandling att SABRE-genen är nödvändig hos växter för att samordna sina celler. Genen ”berättar” för alla celler inom en viss region vad som är upp och vad som är ner och hur de bör ändra sin form därefter. Pietra försvarar sina resultat fredagen den 9 maj vid Umeå universitet.
Den kemiska industrin utvecklar i dag nya ”gröna” bränslen och kemikalier från biomassa och strävar mot miljövänligare och kostnadseffektivare produktionsprocesser. Kemisten Johan Ahlkvist har optimerat framställning av levulinsyra, en biokemikalie med många användningsområden. Avhandlingen läggs fram vid Umeå universitet den 14 februari.
Professor Stefan Jansson får 2013 års Linnépris i botanik. En viktig drivkraft i Janssons forskning är att – i Linnés anda – förädla nyfikenhetsdriven forskning om fascinerande växter till resultat som ska kunna vara till gagn för mänskligheten. Det personliga priset på 400 000 kronor delas ut i Lund den 2 december
Adnan Cavka har i sitt avhandlingsarbete utvecklat nya tekniker för en innovativ och effektiv omvandling av vedråvara och jordbruksrester till flytande biobränslen. Han försvarar sina resultat vid Umeå universitet fredagen den 29 november.
Biologer vid Umeå universitet och en kinesisk forskargrupp visar hur naturligt urval driver evolution av funktionella egenskaper i en stor proteinfamilj som man hittar hos barrträd. Studien som publicerats i tidskriften Journal of Biological Chemistry belyser mekanismen och betydelsen av adaptiv evolution hos genfamiljer.