Trädens biologiska klocka styr deras tillväxt och tidpunkten för händelser som lövsprickning. I en ny studie har forskare vid Umeå universitet undersökt tillväxten hos genetiskt modifierade popplar i växthus och fält. Resultaten visar att justering av gener kopplade till den biologiska klockan kan hjälpa träd att bättre anpassa sig till klimatförändringar.
Så här i juletid pryder vintergröna barrträd hemmen i många länder. Men julgranar sprider inte bara glädje utan klarar också av att överleva i oerhört hårda miljöer. Många tar det nog för givet att granar och tallar behåller sina gröna barr i isande kyla och starkt solljus i skogen, men hur gör de egentligen det? Forskare förstår nu mer av de bakomliggande mekanismerna.
Skogar med få trädarter har betydligt högre skaderisk och särskilt utsatt är den introducerade contortatallen. Det visar en färsk studie av forskare från Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Resultaten kan hjälpa till att förhindra skogsskador och ekonomiskt bortfall kopplat till skogsindustrin.
När tunga maskiner ska bli robotar med självstyrande förmågor är säkerheten högsta prioritet. I ett nytt EU-projekt samarbetar forskare och industri för att ta fram pålitliga och effektiva AI-styrda maskiner som minimerar risken att skada människor eller miljön.
För första gången har forskare lyckats skapa en självkörande skogsmaskin som styrs av artificiell intelligens. I en forskningsstudie vid Umeå universitet utvecklades ett AI-system som kan manövrera den 16 ton tunga maskinen utan mänsklig inblandning. Studien har genomförts i samarbete med Skogforsk och Algoryx Simulation.
Med fotografi, film, skulptur, teckning, textil, ljud och installationer, varav flera helt nya konstverk, öppnar grupputställningen Åtta grader på Bildmuseet den 15 mars under Art Friday med Littfest – Umeå Internationella Litteraturfestival.
I Sveriges strävan efter miljömål och ekonomisk tillväxt spelar de gröna näringarna en huvudroll. Irma Olofssons avhandling ger oss nya perspektiv på hur oumbärliga utländska säsongsarbetarna har kommit att bli för dessa sektorer, och hur sammansättningen av arbetskraften har förändrats.
Den 10-12 oktober 2022, arrangeras konferensen "Mötesplats Biosfär – från forskning till innovation", från innovation till transformation i Kristianstad och i Umeå. Hit kommer forskare, beslutsfattare, forskningsfinansiärer och andra samhällsaktörer för att samarbeta kring biosfärområden som lokala platser för forskning och innovation relaterad till de globala hållbarhetsmålen.
Hur påverkas svampsamhällen i marken av skogsbruksmetoder som syftar till att öka tillväxten? Doktorand Andreas Schneider har medverkat i utvecklingen av nya metoder för att analysera sekvenseringsdata vilket förbättrar möjligheterna att studera svampsamhällen. Han försvarar sin avhandling onsdagen den 1 juni vid Umeå universitet.
Pushan Bag, Umeå Plant Science Centre, visar i sin avhandling att barrträd har utvecklat speciella mekanismer som förhindrar skador på deras fotosyntetiska maskineri. Det gör att barrträd kan förbli gröna under vintern när temperaturen är låg men solinstrålningen är hög. Pushan Bag försvarar sin avhandling vid Umeå universitet fredagen den 20 maj.
Under ledning av Naturhistoriska riksmuseet finns 20 mätstationer på olika orter i Sverige som mäter pollenhalten i luften. Miljöarkeologiska laboratoriet vid Umeå universitet tar nu över ansvaret för lokala pollenmätningar i Umeå.
Att skogsbruk är bra för klimatet är en etablerad sanning inom svensk skogsindustri, politik och statsförvaltning, men idén är ifrågasatt av många internationella forskare. Nu visar forskare vid Umeå universitet och Mittuniversitetet hur skogsavverkningar i olika delar av landet påverkar atmosfärens koldioxidhalt. Studien är publicerad i Environmental Research Letters.
För första gången har Umeåforskare med hjälp av kryoelektronmikroskopi lyckats ta fram en högupplöst bild av fotosystem II – fotosyntesens centrala komplex – i modellväxten backtrav. Det enorma komplexet ansvarar för den livsviktiga syrgasproduktionen i fotosyntesen som en gång möjliggjorde liv på vår planet. Studien är publicerad i Scientific Reports.
Många växter kan enkelt förökas genom att ta sticklingar. Avgörande är att den kapade växtdelen kan bilda rötter, en process som kallas adventiv rottillväxt. Sanaria Abbas Jaafer Alallaq visar i sin avhandling att några molekylära regulatorer som kontrollerar bildandet av adventivrötter liknar varandra i örtartade jämfört med vedartade växter såsom gran och poppel. Hon försvarar sina resultat vid
Genen SLI1 i backtrav skyddar mot angrepp och får bladlöss att spotta 20 gånger innan de börjar ta upp sockerrik saft från växten. Forskarna tror spottet hjälper lössen att bryta ned växtens försvar. Den nya studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Plant, Cell & Environment.
Pollineringsveckan 15 – 23 maj handlar om att uppmärksamma och sprida kunskap om våra livsviktiga pollinatörer och deras roll i ekosystemet. Firandet av den nationella pollineringsveckan är ett initiativ av Pollinera Sverige och finansieras av bland annat Jordbruksverket. Pollen är också temat för Forskarhjälpen 2021 i samverkan med skolelever.
Den genetiska variationen i gran skiljer sig inte nämnvärt mellan brukad och gammal skog från kust till fjälltrakter i Västerbotten. Men med nya skogsbruksmetoder i framtiden kan risker uppstå. Det skriver Helena Eklöf i sin avhandling som hon försvarar fredagen den 26 mars vid Umeå universitet.
Yan Ji har studerat utvecklingen av kloroplaster, platserna i cellen där fotosyntesen äger rum. Kloroplastutveckling är en mycket komplex process och Yan Ji visar att vissa regleringssteg inträffar redan tidigare än man antagit. Hon försvarade framgångsrikt sin doktorsavhandling vid Umeå universitet tisdagen den 15 december.
Hur kan barrträd, såsom gran som är en vanlig juldekoration, ha kvar sina barr över vintern när nästan alla andra träd fäller sina blad? Ett internationellt forskarteam, där forskare från Umeå Plant Science Centre ingår, har listat ut att en slags kortslutning av fotosyntesapparaten gör att tallens barr kan klara sig över vintern. Resultaten publiceras i tidskriften Nature Communications.
Bernadette Sztojka visar att samarbete mellan angränsande celler är viktigt för lignifiering av vattentransporterande kärl i växter och har identifierat tre nya regulatorer involverade i denna process. Hon försvarade framgångsrikt sin avhandling vid Umeå universitet torsdagen den 10 december.