Gå direkt till innehåll
Vintertall i solsken. Foto: Stefan Jansson och Pushan Bag
Vintertall i solsken. Foto: Stefan Jansson och Pushan Bag

Pressmeddelande -

Barrträd kan vara vintergröna genom fotosyntetisk kortslutning

Hur kan barrträd, såsom gran som är en vanlig juldekoration, ha kvar sina barr över vintern när nästan alla andra träd fäller sina blad? Ett internationellt forskarteam, där forskare från Umeå Plant Science Centre ingår, har listat ut att en slags kortslutning av fotosyntesapparaten gör att tallens barr kan klara sig över vintern. Resultaten publiceras i tidskriften Nature Communications.

Den gröna växtens klorofyll absorberar ljus också på vintern, men energin kan inte användas till fotosyntes eftersom biokemiska reaktioner inte fungerar i minusgrader. Detta innebär ett extra stort problem om våren när temperaturen fortfarande kan vara låg men solen stark, och överskottsenergin kan skada proteinerna i fotosyntesapparaten.

Forskningen har tidigare inte haft något bra svar på varför barrträden har kvar sina barr över vintern, men nu visar forskare från bland annat Umeå Plant Science Centre, UPSC, vid Umeå universitet att fotosyntesapparaten kopplas ihop på ett speciellt sätt i tallbarr om vintern vilket gör att de kan vara gröna året om.

De två fotosystemen (fotosystem I och II) som absorberar ljus och omvandlar det till kemisk energi hålls under normala förhållanden åtskilda för att inte kortslutas utan ge en effektiv fotosyntes. På vintern omorganiseras tylakoidmembranet, där fotosystemen finns, så att dessa kan komma i direkt fysisk kontakt. Forskarteamet visar att under vinterförhållanden kan fotosystem II föra över sin energi direkt till fotosystem I, och denna kortslutning skyddar klorofyllet och proteinerna i barren under tuffa förhållanden.

– Vi har följt flera tallar i Umeå över tre år. Det var nödvändigt att analysera barr som kom ”direkt utifrån” innan de hann anpassa sig till den högre temperaturen på labbet. Vi använde till exempel elektronmikroskopi för att se och mäta tylakoidmembranens struktur, säger Pushan Bag, doktorand på Institutionen för fysiologisk botanik vid Umeå universitet.

Alla växter har säkerhetsventiler för att hantera överskottsljus, dess energi omvandlas till antingen värme eller fluorescence. Men bara barrträd verkar ha så effektiva ventiler att de klarar av att övervintra gröna ovan snön.

Forskarna kombinerade biokemi med ultrasnabb fluorescensanalys, en sofistikerad metod som kan mäta ljus med pikosekundprecision. På detta sätt kunde man visa hur tallens barr hanterar överskottljuset och därmed skyddar fotosyntesapparaten från skador.

– Vi blev tvungna att bygga om utrustningen för att kunna analysera tallbarren vid låg temperatur. Vi prövade också granbarr men lyckades inte med att få resultat från dem, de passade inte in i mätutrustningen på ett bra sätt, säger Dr Volha Chukhutsina vid Vrije Universiteit Amsterdam.

Kollegan Alfred Holzwarth, som utvecklat apparaturen för den ultrasnabba analysen, lägger till:

– Tallbarrens extrema anpassning till vintern gjorde det möjligt för oss att studera denna kortslutningsmekanism, vilken också kallas spill-over.

Studien gjordes på tallbarr, men forskarna tror att samma mekanism går att finna hos andra barrträd, till exempel granen som i Sverige ”står så grön och grann i stugan” på julafton, eftersom alla barrträd har så lika fotosyntesapparater.

– Denna fantastiska anpassning gläds vi åt inte bara i juletid men den är också mycket viktig för människan i stort. Hade inte barrträden utvecklat egenskaper för att överleva i vårt klimat hade stora delar av norra halvklotet vara svårt att befolka eftersom barrträden har försett oss med brännved, byggnadsmaterial och andra nödvändigheter. Än i dag utgör barrträden ryggraden för ekonomin i stora delar av Europa, Asien och Nordamerika, säger Stefan Jansson, professor i växters cell- och molekylärbiologi på Umeå Plant Science Centre vid Umeå universitet.

Originalartikel:

Bag P., Chukhutsina V., Zhang Z., Paul S., Ivanov A.G., Shutova T., Croce R., Holzwarth A.R., Jansson S. (2020) Direct energy transfer from photosystem II to photosystem I confers winter sustainability in Scots Pine.

https://www.nature.com/articles/s41467-020-20137-9

Pressbild. Fotomontage av Stefan Jansson och Pushan Bag

För mer information, kontakta gärna:

Professor Stefan Jansson, Institutionen för fysiologisk botanik 
Umeå Plant Science Centre
Umeå universitet
Telefon: 070-677 23 31
E-post: stefan.jansson@umu.se

Ämnen

Taggar

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet
är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 34 000 studenter och 4 000 anställda. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.

Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar.

Presskontakt

Ingrid Söderbergh

Ingrid Söderbergh

Kommunikatör Teknisk-naturvetenskaplig fakultet 070-60 40 334

Umeå universitet

Med omkring 36 000 studenter och 4 000 anställda är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Med drygt 50 år på nacken präglas Umeå universitet av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets framtidsutmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.